Sveriges regering bedömer att utformningen av EU:s lönetransparensdirektiv är alltför administrativt betungande och riskerar att minska jämställdhetsvinsterna, uppger regeringen. Därför vill regeringen verka för att direktivets genomförandetidpunkt skjuts upp och att en omförhandling i regelförenklande riktning inleds.
– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra Europeiska unionens länder. Därför behövs det ett omtag på Europeiska unionens nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson.
Rädslan: tung administration och svagare jämställdhet
Europeiska unionens lönetransparensdirektiv antogs våren 2023 med syftet att osakliga löneskillnader ska bekämpas mer effektivt. Sverige röstade dock nej till direktivet eftersom regeringen ansåg att utformningen inte är anpassad till svenska förutsättningar och den modell där arbetsmarknadens parter har en stark roll.
Enligt regeringen ger direktivet inte tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och riskerar att skapa en onödig administrativ börda för arbetsgivare. Denna börda bedöms kunna leda till att resurser flyttas från det praktiska jämställdhetsarbetet till rapportering och formalia, vilket enligt regeringen kan försvaga både jämställdheten och Europeiska unionens konkurrenskraft.
Svenskt jämställdhetsarbete och nästa steg
Regeringen framhåller att det i Sverige sedan många år finns krav på arbetsgivare att arbeta förebyggande och främjande för att motverka osakliga löneskillnader, bland annat genom lönekartläggningar. I arbetet med frågan har regeringen haft nära dialog med arbetsmarknadens parter och civilsamhället om de svårigheter som följer av direktivets nuvarande utformning.
Det är enligt regeringen viktigt att nya europeiska regler samspelar med och förstärker befintliga svenska krav, i stället för att skapa parallella system. Regeringens bedömning är att regelverk som inte uppfyller sitt syfte på ett effektivt sätt är negativt både för jämställdheten och för Europeiska unionens konkurrenskraft.
Regeringen avser därför att omedelbart verka inom Europeiska unionen för att skjuta fram tidpunkten då lönetransparensdirektivet ska vara genomfört, för att därigenom skapa utrymme för en riktad omförhandling av direktivet. Samtidigt meddelar regeringen att den för närvarande inte avser att lämna någon proposition om lönetransparensdirektivet till riksdagen.
