Enligt Finansdepartementet har prognoserna för bruttonationalprodukt och sysselsättning 2026 reviderats ned. Bedömningen är att lågkonjunkturen blir mer utdragen än i vårpropositionen från april.
Osäkerheten kring geopolitik och handelspolitik fortsätter att slå mot ekonomin. Högre energipriser driver upp inflationen i omvärlden, samtidigt som förtroendet bland hushåll och företag har försvagats i Sveriges närområde.
Den svagare efterfrågan internationellt väntas också påverka svensk export. Samtidigt bedöms den globala osäkerheten ha ökat inflationsriskerna även i Sverige.
Trots det finns vissa ljusare utsikter i prognosen. Tack vare låga inflationsutfall och sänkt matmoms väntas konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, bli låg 2026.
Återhämtningen fortsätter enligt prognosen
Finansminister Elisabeth Svantesson säger att läget i världsekonomin är osäkert, men att Sverige har bättre förutsättningar än många andra länder.
– Irankriget har bidragit till stor osäkerhet i världsekonomin och skapat utbudsstörningar. Det får effekter för svensk ekonomi, även om vi har ett bättre utgångsläge än många andra länder tack vare vår låga statsskuld och vårt relativt låga beroende av fossil energi. Hittills har tillväxten tappat lite fart, men svensk ekonomi väntas fortfarande ha högre tillväxt 2026 än både USA och snittet i euroområdet.
– Vi har beredskap för att vidta fler åtgärder för att stötta ekonomin om läget förvärras, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Enligt regeringen bedöms alltså återhämtningen i svensk ekonomi fortsätta, men i ett lugnare tempo än tidigare beräknat.
