Socialminister Jakob Forssmed deltar i dag på ett formellt rådsmöte med EU:s hälsoministrar i Luxemburg. På agendan står bland annat hur EU kan stärka läkemedelsförsörjningen, biotekniksektorn och beredskapen inför framtida hälsokriser.

Andelen aktiva blodgivare i Sverige fortsätter att minska och ligger nu på 2,7 procent av befolkningen i åldern 18 till 64 år. För att säkra blodförsörjningen vid kriser behövs betydligt fler blodgivare, särskilt bland yngre.

Folkhälsomyndigheten har Nordens enda säkerhetslaboratorium på högsta skyddsnivå för att snabbt kunna utesluta eller bekräfta farliga smittor som ebola och marburgvirus. Hittills i år har myndigheten analyserat 12 beredskapsprover.

Sverige ökar stödet till Världshälsoorganisationens arbete med 120 miljoner kronor under 2026. Pengarna ska bland annat stärka insatserna mot ebolautbrottet i Demokratiska republiken Kongo, där WHO beskriver situationen som ett internationellt hot mot människors hälsa.

Regeringen genomför flera åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap. Satsningarna gäller bland annat blodförsörjning, civilplikt och en nationell kampanj om första hjälpen och akut omhändertagande.

Norden ska diskutera ett gemensamt förhållningssätt till hur förändringar i omvärlden påverkar tillgången till läkemedel och prissättningsmodellerna. Mötet hålls digitalt och samlar hälsoministrar från flera nordiska länder.

Region Stockholm satsar 515 miljoner kronor på en omfattande upprustning av Infektionshuset på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Målet är att stärka beredskapen inför framtida pandemier, förbättra patientsäkerheten och ge vårdpersonalen en bättre arbetsmiljö.

Kriget i Mellanöstern och störningar i Hormuzsundet pressar upp flygbränslepriserna och slår mot luftfarten. Regeringen föreslår därför flera tillfälliga stöd i en extra ändringsbudget för att säkra viktiga flyglinjer och ambulansflyg.

Världshälsoorganisationen har deklarerat att spridningen av ebola utgör ett internationellt hot mot människors hälsa. Beslutet ska få länder att samordna insatserna för att bromsa smittan, som främst pågår i Demokratiska republiken Kongo men även har upptäckts i Uganda.

Sverige har tagit emot 306 svårt skadade patienter från Ukraina sedan kriget började. Behovet av akut vård har ökat, särskilt för personer med svåra brännskador.