Hur kan en kommun eller annan offentlig verksamhet stärka sin civila beredskap?
Frida Sjöstedt, specialist på krisledning och samverkan, grundade 2024 Withstand tillsammans med Marcus Björklund. Båda har erfarenhet av att agera krisledningschef och stabschef under skarpa händelser. I dag hjälper de kommuner och offentliga verksamheter att stärka sin motståndskraft genom praktiskt tillämpbara metoder, strategisk planläggning och övning.
Du har arbetat med civil beredskap både från myndighetshåll och som konsult. Vad ser du som den största utmaningen för kommuner som vill stärka sin beredskap i dag?
– Att stärka sin beredskap är ett stort omställningsarbete som kräver resurser, både i form av personal, materiel och ekonomi. Det behövs också en kulturförändring där beredskap, likt exempelvis arbetsmiljö och jämställdhet, blir en del av ordinarie arbete och inte ses som en extra uppgift ovanpå vardagen. Förändring är alltid komplicerat och kräver ett starkt och tydligt ledarskap som visar vägen.
Du övar krisscenarier med kommuner och organisationer – hur kan det gå till?
– Ofta när man tänker på övning tänker man på stora övningar med många deltagare och att det är en stressig miljö där alla telefoner ringer samtidigt och beslut måste fattas snabbt. Att öva storskaligt är bra men kräver mycket resurser och tid.
Vi förespråkar de mindre och enklare övningarna där lärandet är i fokus. En övning kan till exempel genomföras som en diskussion utifrån ett scenario och enklare inspel där alla får lära känna varandras roller, ansvar och mandat.
Vi tycker också om att prata om träning där vi istället fokuserar på ett särskilt moment, exempelvis att ta en del av en nödvattenplan eller en kontinuitetsplan och träna på det momentet. Dels lär vi oss då att utföra det, dels ser vi om det faktiskt fungerar i praktiken.
Vilka tre saker brukar organisationer behöva mest stöd med?
– Behovet är störst när det kommer till struktur, beslutsfattande och informationsdelning. Att dela rätt information, i rätt tid, till rätt mottagare innan informationen har blivit gammal är en stor utmaning som hela systemet arbetar mycket med just nu.
Vilka insikter väcker övningarna hos deltagarna – och varför?
– Ofta handlar insikterna om hur mycket en tydlig struktur betyder. En annan insikt är att de utan informationsdelning riskerar att springa åt olika håll och i värsta fall till slut krocka.
När det gäller ledarskap och beslutsfattande blir övningarna också ett sätt att lära känna varandra.
– Deltagarna brukar inse vikten av självkännedom och gruppkännedom. Vi reagerar alla olika på stress och vi måste känna till de reaktionerna för att kunna bemöta och anpassa vårt ledarskap när det är pressat.
Vad skulle du vilja att svenska kommuner har blivit bättre på om tre år?
– Om tre år hoppas jag att beredskap blivit en självklar del av kommunernas ordinarie arbete och där enhetschefer och medarbetare känner att det är en del av deras ansvar att få verksamheten att fungera, oavsett vad som inträffar.
Utöver det är det framför allt fyra saker Frida hoppas kommunerna blivit bättre på.
– De behöver få bättre kontroll på sina beroenden. Mycket har i dag lagts ut på entreprenad, vilket gör att relationer och samarbete blir avgörande.
De måste också våga prioritera bort uppgifter och i vissa fall hela verksamheter för att frigöra resurser.
Sen måste de våga fatta beslut utifrån ibland knapphändig information. Och att sen våga ändra ett beslut när läget förändras är inte ett svaghetstecken. Det är att vara modig och flexibel.
Kort om Frida Sjöstedt
År i branschen: 10 år
Familj: 6-årig dotter
En ledaregenskap du uppskattar hos andra i pressade lägen: Jag uppskattar de som håller sig lugna under press, tar ett steg tillbaka och överblickar situationen.
Din krisberedskap privat: Jag har självklart en krislåda och vattendunkar hemma. Sen är jag alltid vaksam i stora folkmassor och ser till att ha koll på hur jag kan ta mig därifrån om något inträffar.
Din första egna säkerhetsåtgärd: Min pappa har varit räddningschef och förbundsdirektör inom räddningstjänsten så det har präglat mig, framför allt när det gäller brand. Jag minns särskilt när jag i sena tonåren skaffade ett boende i Dublin och kontrollerade att skorstenen var fejad. Jag har också alltid koll på var nödutgångarna är.
