Högsta förvaltningsdomstolen drar en gräns för när polisen får använda säkerhetszoner. En konflikt mellan stater faller utanför bestämmelsen om konflikter mellan grupper. Att den iranska regimen kan tänkas anlita kriminella nätverk i Sverige för våldshandlingar mot motparten ändrar enligt domstolen inte bedömningen.
Polismyndigheten hade infört zonen i ett avgränsat område i Stockholms innerstad. Som grund angav myndigheten att den väpnade konflikten mellan Iran, Israel och USA innebar hot mot bland annat de israeliska och amerikanska ambassaderna. Polisen bedömde att hoten medförde en påtaglig risk för allvarlig brottslighet.
Domstolen framhåller att reglerna måste tolkas restriktivt eftersom en säkerhetszon ger polisen långtgående befogenheter som begränsar en grundlagsskyddad rättighet. Lagtextens ordalydelse och syftet med begränsningen får därför särskild vikt.
Inom en säkerhetszon kan polisen kroppsvisitera personer och söka igenom transportmedel efter vapen eller andra farliga föremål. Åtgärderna får vidtas i den utsträckning som behövs för att förebygga eller förhindra den brottslighet som zonen ska motverka. Ett krav för att införa en zon är att en konflikt mellan grupper innebär en påtaglig risk för skjutningar eller sprängningar i området.
Trots slutsatsen att beslutet saknade lagstöd skrev domstolen av målet. Säkerhetszonens giltighetstid hade redan löpt ut.
