USA:s president Donald Trump har offentliggjort tidigare hemligstämplade underrättelsedokument om påstådd utländsk påverkan på amerikanska val. Underlaget innehåller inga oberoende bedömningar av uppgifterna eller deras eventuella effekt på valresultat.

Advenicas omsättning minskade till 85,6 miljoner kronor under årets första sex månader. Samtidigt uppger bolaget att orderingången hittills i år överstiger 300 miljoner kronor.

Dagens säkerhetsnyheter präglas av militär upptrappning, europeisk avskräckning och fortsatt misstänkt underrättelseinhämtning. I Sverige märks samtidigt växande fokus på robusta transporter, navigationsstörningar och skyddet av skyddsobjekt.

EU-kommissionen har stämt Sverige för det försenade genomförandet av CER-direktivet – EU regelverk för att stärka skyddet av samhällsviktiga verksamheter. Samtidigt har regeringen nu lämnat propositionen om den nya lagen, som föreslås träda i kraft först den 1 januari 2027.

Enligt Säkerhetsvärldens beräkningar kan de ekonomiska sanktioner som EU-kommissionen begär uppgå till omkring 100 miljoner kronor.

628 godkända polisaspiranter avslutar sin utbildning den 17 juli. Därefter börjar de arbeta som polisassistenter i lokalpolisområden runt om i landet.

Sveaskog har tecknat en avsiktsförklaring om en planerad anläggning för krutproduktion på bolagets mark. Enligt vd Erik Brandsma kan initiativet bidra till svensk försvarsförmåga och industri.

IT-konsultbolaget CAG redovisar högre intäkter och justerad EBITA för årets andra kvartal. Bolaget har samtidigt tecknat avtal med bland andra Försvarets materielverk, Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband och Myndigheten för digital förvaltning.

Saabs orderingång steg till 68,4 miljarder kronor under årets andra kvartal, bland annat efter en ubåtsorder från Polen. Rörelseresultatet ökade med 41 procent jämfört med samma period i fjol.

Dagens säkerhetsläge präglas av fortsatt militär eskalering mellan USA och Iran, förändringar i Ukrainas försvarsledning och nya försvarssatsningar för Ukraina och Tyskland. I Sverige märks samtidigt frågor om säkerhetskänslig information, misstänkt underrättelseverksamhet, digitala beroenden och hög skogsbrandsrisk.

Regeringen satsar 1,4 miljarder kronor på Världsbankens nya krisfacilitet för Ukraina under 2026. Bidraget ska möjliggöra lån på omkring 4,2 miljarder kronor till återuppbyggnad och återhämtning.