Regeringen föreslår lagändringar som ska göra det svårare att genomföra bedrägerier via telefonsamtal och sms. Syftet är att skydda både privatpersoner och företag och samtidigt minska de kriminella intäkterna.

Regeringen har lämnat över en proposition om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar till riksdagen. Förslaget ska stärka skyddet mot maktmissbruk, korruption och otillåten påverkan i offentlig verksamhet.

Regeringen har beslutat om åtta hyresavtal som ska ge Kriminalvården totalt upp till 1 818 nya platser. Satsningen omfattar nya anstalter i Värnamo och Trelleborg samt utbyggnad på flera andra orter.

Regeringen föreslår ändringar i regelverket för krigsmaterielexport med anledning av Sveriges medlemskap i Nato. Samtidigt vill man införa krav på tillstånd för tillverkning av skjutvapen enligt vapenlagen för att motverka illegal vapenhantering.

Peter Yngve tar över som vikarierande generaldirektör och chef för Kriminalvården när nuvarande generaldirektören går i pension i slutet av mars. Regeringen räknar med att en permanent efterträdare kan vara på plats senare under våren.

Regeringen anser att EU:s lönetransparensdirektiv är för administrativt betungande och riskerar att försvaga arbetet för jämställda löner. Sverige vill därför både senarelägga genomförandet och driva på för en förenklad omförhandling av reglerna.

Regeringen vill undersöka om samma preventiva tvångsmedel som används mot gängkriminella även kan riktas mot män som utövar livsfarligt våld mot kvinnor. Ambitionen är att bekämpa mäns våld mot kvinnor med samma kraft som gängkriminaliteten.

Från den 19 juli blir det förbjudet för företag inom Europeiska unionen att förstöra osålda kläder och skor. Företag måste också öppet redovisa hur andra osålda konsumentprodukter hanteras, i syfte att minska överproduktion och miljöpåverkan.

Kammarrätten ger Konkurrensverket rätt och beslutar att de nio Sussaregionerna ska betala upphandlingsskadeavgift för ett tilläggsavtal kring journalsystemet Cosmic. Varje region ska betala 10 miljoner kronor, samtidigt som regionerna nu överväger ett överklagande.

Regeringen vill göra det enklare att snabbt bygga ut kriminalvårdsanstalter och häkten genom ändringar i plan- och bygglagen. Förslaget innebär både längre tidsbegränsade bygglov och möjlighet till tillfälliga undantag i akuta lägen.

Olagliga skjutvapen sprider sig över nationsgränser och används vid allt från gängvåld till terrorism. Nu föreslår Europeiska kommissionen gemensamma EU-regler för att göra utredningar, informationsdelning och åtal mer effektiva.

Regeringen vill införa ett nytt system för registerkontroll vid offentlig upphandling och i valfrihetssystem. Syftet är att snabbare kunna upptäcka brott, skulder och andra brister som kan leda till att en leverantör utesluts.

Regeringen tillsätter en särskild utredare för att se över reglerna för hur Polismyndigheten får behandla personuppgifter. Syftet är att möjliggöra en mer ändamålsenlig informationshantering samtidigt som skyddet för den personliga integriteten säkras.

Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva när ett gynnande beslut om färdtjänst får ändras till den enskildes nackdel på grund av tvingande säkerhetsskäl. Avgörandet kan få betydelse för hur myndigheter väger individens rättigheter mot krav på säkerhet.

Regeringen vill införa en betald polisutbildning genom att skriva av studielån för blivande poliser. Syftet är att göra utbildningen mer attraktiv, öka antalet färdigutbildade poliser och stärka polisens närvaro i hela landet.

Högsta domstolen har prövat fyra mål om brott mot knivförbudslagen, två om knivinnehav i gatumiljö och två om knivar i domstolslokaler. Domarna tydliggör gränserna för när innehav är befogat, hur grovhetsbedömningen ska göras och vilka påföljder som är aktuella.

Användningen av artificiell intelligens i domstolsväsendet växer och väcker nya frågor om både effektivitet och rättssäkerhet. I ett aktuellt blogginlägg beskriver domare och Domstolsverkets IT‑direktör hur tekniken kan stödja domstolarnas arbete, men också varför det mänskliga dömandet fortsatt är avgörande.

En 58-årig tidigare vd för en stor privat vårdgivare i Örebro åtalas för att ha tagit emot mutor till ett värde av 5,3 miljoner kronor under flera års tid. Mutupplägget ska enligt åtalet ha möjliggjorts genom överfakturering vid omfattande renoveringar av en vårdklinik.