Under måndagen den 9 november deltog Maria Malmer Stenergard vid 108-årsfirandet av Estlands utrikesministerium, och passade då på att hålla ett anförande för juridikstudenter vid Tallinns universitet. I sitt tal lyfte hon fram hur den ryska aggressionen redan drabbar europeiskt näringsliv och kritisk infrastruktur i form av hybridattacker. Som konkreta exempel nämnde ministern ett försök till drönarsabotage som tyska myndigheter stoppat i Leipzig, samt en mordbrand riktad mot ett estniskt försvarsindustriföretag som enligt henne beställts av rysk säkerhetstjänst.
För att stärka Ukrainas försvar, och därmed skydda övriga Europa, anser Maria Malmer Stenergard att EU måste gå vidare med att använda de frysta ryska tillgångarna. Eftersom flera medlemsstater är tveksamma inför eventuella motåtgärder förespråkar hon en modell där länderna backar upp varandra gemensamt. Nyckeln blir enligt henne att se till att risken bärs av alla medlemsstater om Ryssland skulle göra frågan till en rättslig strid.
Utrikesministern efterlyser nu ett nytt förslag från EU-kommissionen. Hon lyfter fram frysta tillgångar, bilateralt stöd och EU-lån som de tre huvudsakliga vägarna för att öka hjälpen. Enligt regeringens underlag är Sveriges bilaterala stöd i absoluta tal större än stödet från Frankrike, Italien och Spanien var för sig.
Bedömningen i talet är att Ryssland saknar vilja till seriösa fredsförhandlingar, och att det därför krävs fortsatt ekonomisk och militär press. Ministern förespråkar skärpta sanktioner mot bland annat den ryska skuggflottan, landets försvarsindustri och oligarker. Hon betonade även behovet av ett fördjupat nordiskt-baltiskt samarbete samt att Europa tar ett större eget ansvar inom Nato.
