Sjukhusen kan behöva ta emot patienter vars vård i hemmet slutar fungera under en samhällskris. Den risken behöver vägas in när vården utvecklar nya tekniska lösningar, enligt Sebastiaan Meijer, professor i vårdlogistik vid KTH. Samtidigt har antalet vårdplatser på sjukhusen minskat under en längre tid.
Meijer pekar ut strömavbrott, riktade angrepp mot digitala system och avbrott i globala leveranskedjor som hot att planera för. Störda leveranser kan exempelvis göra det svårt att få fram förbrukningsvaror och utrustning som vården behöver.
För hanteringen av vårddata ser han behov av både decentraliserade lösningar och lokala system som låter sjukhusen fortsätta arbeta utan internet.
– Det är bättre med decentraliserade källor, samtidigt som sjukhusen måste ha egna centraliserade system så att de kan sköta sin verksamhet även om internetuppkopplingen försvinner. Det är egentligen två utvecklingar i konflikt som vi behöver hantera på ett smart sätt, säger Sebastiaan Meijer, professor i vårdlogistik vid KTH.
Att sprida vården kan också vara en styrka genom att beroendet av ett fåtal sjukhus minskar, bedömer Meijer. Förutsättningen är att krisberedskapen finns med i utvecklingen.
Han och hans forskarkollegor för dialog med vårdaktörer om kontinuitet, uthållighet och egenförsörjning av medicinteknisk utrustning. Med modellering och analys vill de hjälpa sjukhus och regioner att bedöma hur tekniska effektiviseringar påverkar förmågan att klara kriser.
