Hur ledningen organiseras när vården utsätts för stora påfrestningar är en av frågorna när Karolinska Universitetssjukhuset medverkar i en dokumentär från tyska public service-bolaget ARD. Enligt sjukhusets beskrivning används dess ledningscentral för särskild sjukvårdsledning, LSSL, vid förhöjt beredskapsläge och allvarliga händelser som kräver förstärkt ledning och samordning.
I programmet möter Karolinskas beredskapsöverläkare Andreas Gidlöf beredskapsexperten André Solarek från Charité i Berlin. Samtalet spelades in i Solna och tar upp likheter och skillnader mellan svenskt och tyskt beredskapsarbete.
– Korta beslutsvägar, återkommande övningar och en väl fungerande samverkan med andra myndigheter och aktörer är avgörande för att kunna agera snabbt när en allvarlig händelse inträffar, säger Andreas Gidlöf, beredskapsöverläkare på Karolinska Universitetssjukhuset.
Gidlöf framhåller också behovet av att öva ledningsorganisationen på samtliga nivåer, från strategiska och taktiska beslut till den operativa hanteringen av en allvarlig händelse.
Dokumentären heter ”Im Ernstfall verletzlich – Wie krisenfest sind unsere Krankenhäuser?” och undersöker europeiska sjukhus beredskap för bland annat översvämningar, extrem värme, sabotage och angrepp mot digitala system. Programmet är cirka 45 minuter långt och finns hos ARD. Karolinskas medverkan börjar omkring 38 minuter och 30 sekunder in.
