Mer om Niklas Kämpargård
Bor: Sölvesborg i vackra Blekinge☀️
Familj: Fru och två vuxna barn
Husdjur: Hund – sexåriga labradoren Sora
Viktigaste säkerhetsprylen du äger:
Svårt att välja – men obegränsad tillgång till ved (egen skog) och mina eldstäder.
När kände du senast att din egen beredskap verkligen gjorde skillnad?
Ganska ofta faktiskt. Varje gång det blir strömavbrott, när bilen inte startar (då har jag såklart startutrustning), när jag skördar min egen mat och när någon skadar sig i min närhet.
Niklas Kämpargård är föreläsare, utbildare och rådgivare inom krisberedskap, hemberedskap och självförsörjning. Han har en bakgrund som sjuksköterska inom ambulanssjukvården och har deltagit i flera internationella insatser i katastrof- och konfliktområden. I dag arbetar han med att stärka beredskapen hos företag, kommuner och organisationer –
och med att göra hemberedskap konkret och genomförbar för privatpersoner.
Han är även författare till flera böcker på temat beredskap och ett mer robust liv, däribland Beredd, Krishandboken och andra titlar med fokus på hur individer och hushåll kan klara sig vid samhällsstörningar.
Hemberedskap. Mångas dåliga samvete. Vi vet att vi ska ha kontanter i små valörer hemma, vi har broschyren ”Om kriget eller krisen kommer” i kökslådan (eller?), och vi vet att vi borde skriva ut en lista med telefonnummer till våra närmaste. Men hur kommer man igång?
Sagt och gjort. Vi stämmer möte med Niklas Kämpargård, som hjälper företag, kommuner och privatpersoner att bygga upp sin beredskap – både hemma och på jobbet. Med en bakgrund från ambulanssjukvård och uppdrag i katastrofområden har han sett vad som händer när vardagen plötsligt slutar fungera. Över en latte och en kanelbulle berättar han hur du kommer igång, vad du
bör ha hemma och vilka förberedelser du som arbetsgivare bör göra.
Hur har din bakgrund påverkat dig och din syn på hemberedskap?
– Framförallt handlar det om att jag fått en mer avslappnad inställning till yttre faktorer som jag inte kan påverka och en känsla av att ”det löser sig”. Jag har också varit i situationer där jag testats att tänka konstruktivt och agera när saker och ting inte fungerar som normalt. Det ger bra grundförutsättningar när det kommer till hemberedskap och att agera förebyggande och i skarpa lägen.
Du arbetar mycket med arbetsgivare. Hur kan de bidra till hemberedskapen och att få samhället att fungera i kris?
– De måste inse att personalen står sig själv och sin familj närmast. Kan de hålla värmen, ha mat och vatten och ta del av information – då ökar chanserna att de faktiskt kan gå till jobbet. Vi pratar ofta om system och logistik, men glömmer att människan är den viktigaste länken. Initiera en beredskapsdag på jobbet då ni bjuder in en föreläsare som mig och låt medarbetarna identifiera tänkbara hot och hitta lösningar. Som arbetsgivare är det dessutom viktigt att inför ett nödläge ha koll på sin personal – var bor de, vilka utmaningar som finns i hemmiljön och för dem med samhällsviktiga arbeten – ha en plan för att kunna åka och hämta dem om de inte kan ta sig till arbetsplatsen för egen maskin.
Hur kommer jag då igång med att preppa mitt hem?
– Hemberedskap börjar med att säkra vatten, värme och information. Identifiera vilka scenarion som är troliga för dig och utgå från det. Du kan inte greppa allt på en gång. Ta en sak i taget och bygg upp din förmåga successivt. Fokusera på det du faktiskt gör – inte det du inte hunnit med.
Vilka tre saker tycker du alla hushåll borde ha hemma – och varför?
- Vattendunkar för att lagra dricksvatten.
- Vattenreningsutrustning för att kunna rena vatten från sjöar och vattendrag när vattnet i dunkarna tar slut.
- Radio med extra batterier för att kunna ta del av samhällsinformation.
Det handlar om att säkra det mest grundläggande: vatten, information och möjligheten att klara sig när det enkla inte längre fungerar.
Om strömmen går i tre dygn – hur fungerar ett förberett hem jämfört med ett oförberett?
– Det är en enorm skillnad. Den som är förberedd kan sova utan att frysa, vet vad som finns att äta och dricka och kan följa vad som händer via sin batteridrivna radio. Hemmet som inte är förberett tvingas försöka få tag på allt det grundläggande som värme, vatten, mat, kommunikation och sanitet. Och det samtidigt som alla andra gör det!
När du har sett kriser på nära håll – vad är det vi ofta missar?
– Jag skulle säga att vi överskattar vår egen förmåga. Det gäller särskilt män som ofta har en grundinställning att de kan och vet allting som har med beredskap att göra. Vi behöver bli bättre på att be om hjälp, hjälpa andra och bygga relationer i vardagen. Att känna sina grannar och samarbeta är en enorm styrka i kris.
För den som bor i lägenhet i stan utan vedspis eller trädgård – hur tänker man smart kring beredskap?
– Många planerar för att lämna stan, men det är ofta bättre att stanna där du känner miljön och har människor omkring dig. Fokusera på hur du löser värme, vatten, mat, kommunikation och sanitet – även i en lägenhet.
Har du något ledord du själv använder?
– Tänk inte bara kris och krig – utan vardag, kris och krig. Det som fungerar i vardagen fungerar oftast även i kris.
