CER-direktivet är ett EU-direktiv som ska stärka motståndskraften hos samhällsviktiga verksamheter, exempelvis inom energi, transporter, vård och vattenförsörjning. Direktivet ställer krav på riskanalyser, skyddsåtgärder och incidentrapportering för att verksamheter bättre ska kunna hantera kriser och störningar. Det kompletterar cybersäkerhetsdirektivet NIS2.
Enligt regeringen ska den nya lagen om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare genomföra EU:s direktiv om kritiska entiteters motståndskraft, det så kallade CER-direktivet. Syftet är att stärka förmågan att tillhandahålla samhällsviktiga tjänster inom Europeiska unionen.
Lagen ska omfatta både offentliga och enskilda verksamhetsutövare inom elva utpekade sektorer, däribland energi, transport, hälso- och sjukvård, dricksvatten och livsmedel.
Fler skyldigheter för kritiska verksamheter
De verksamheter som identifieras som kritiska ska bland annat behöva vidta åtgärder för att öka sin motståndskraft. Det handlar om att förebygga störningar, stå emot dem och begränsa konsekvenserna när de inträffar.
Verksamheterna ska också rapportera vissa incidenter som påverkar eller kan påverka tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster. Lagen innehåller dessutom bestämmelser om tillsyn och möjligheter till ingripanden mot verksamheter som inte uppfyller kraven.
Regeringen skriver att förändringarna ska säkerställa att verksamheterna lever upp till de nya reglerna och därmed stärka skyddet för samhällsviktiga tjänster.
Högre avgifter i säkerhetsskyddslagen
I samma lagrådsremiss föreslås också ändringar i säkerhetsskyddslagen. Förslaget innebär att högre sanktionsavgifter ska kunna beslutas för enskilda verksamhetsutövare.
Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
