Restvärderäddning, ofta förkortat RVR, har sedan 1976 hjälpt till att begränsa skador efter bränder, trafikolyckor och andra händelser. Restvärdeledare (RVL) rycker ut vid närmare 3 800 insatser om året runt om i landet.
RVL har bakgrund som brandbefäl och representerar försäkringsbolagen och Trafikverket. På skadeplatsen samverkar de med räddningstjänsten, de drabbade och andra berörda aktörer.
RVR:s uppdrag är att samordna den fortsatta skadehanteringen och begränsa följdskador efter räddningstjänstens insats, så att vägen till sanering, återställning och återuppbyggnad blir så smidig som möjligt. Det kan minska de mänskliga, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av en olycka.
Stora värden står på spel
Efter en brand kan räddade ägodelar betyda oerhört mycket för en familj. För ett företag kan en snabb insats begränsa avbrottet och göra det möjligt att återuppta verksamheten tidigare.
Även kulturhistoriska värden kan gå förlorade på kort tid. Vid branden på Konstakademien 2025 var byggnaden i centrala Stockholm bara ett par minuter från att elden skulle få fäste med förödande konsekvenser. Över 300 års kulturhistoria stod på spel, men räddningstjänsten kunde tillsammans med RVR och rådig personal på Konstakademien rädda stora delar av samlingarna.
Att begränsa följdskador har också stor ekonomisk betydelse. En undersökning från Grant Thornton 2023 uppskattade att RVR vid bränder årligen sparar omkring 58 miljoner kronor i flerbostadshus och cirka 730 miljoner kronor för företag.
Olyckor kan dessutom få konsekvenser för miljön. Ett exempel är en kollision mellan flera lastbilar på E6 under 2023 där flera hundra liter bränsle hade läckt ut. RVR bidrog till att hindra ytterligare 700 liter från att nå naturen. Vid skogsbränder och översvämningar kan det också behövas insatser för att begränsa följdskador.
Det vinner kommunerna på samverkan med RVR
Kommunerna arbetar redan med risk- och sårbarhetsanalyser, handlingsprogram och beredskapsplanering. I det arbetet kan det också vara värdefullt att se över vad som behöver göras när den akuta räddningsinsatsen är avslutad. Vilka följdskador kan uppstå, vilka värden går att rädda och vilka resurser kan behövas? RVR kan bidra med erfarenhet och kompetens i de frågorna.
I samverkan med RVR kan kommunen till exempel:
- Uppmärksamma behovet av skadebegränsning. Vilka händelser kan leda till omfattande följdskador på egendom, verksamheter eller miljö? Vilka åtgärder kan behöva sättas in efter den akuta räddningsinsatsen, och vilken specialistkompetens kan då behövas?
- Klargöra när RVR bör kopplas in. Vid vilka typer av händelser kan en RVL göra nytta? Hur säkerställs att behovet uppmärksammas och att RVR kontaktas i ett tidigt skede?
- Förbereda samverkan på skadeplatsen. Hur kan RVL, räddningstjänst, kommunens olika funktioner och andra berörda aktörer samordna sina insatser? Vem ansvarar för vad när flera aktörer behöver agera samtidigt?
- Planera för överlämningen efter räddningsinsatsen. Hur förs information om skador, risker och genomförda åtgärder vidare? Hur säkerställs att ansvar och pågående insatser tas om hand så att skadehanteringen kan fortsätta utan onödiga avbrott?
RVR:s erfarenhet från skadeplatser runt om i landet kan ge kommunerna ett värdefullt underlag i beredskapsarbetet. Med etablerade kontaktvägar och en förberedd samverkan blir det lättare att få in RVR tidigt, samordna den fortsatta skadehanteringen och begränsa följdskadorna



