Kostnadsökningen motsvarar cirka 28 procent av jordbrukets genomsnittliga årliga företagsinkomst de senaste fem åren, enligt LRF:s underlag till Grönt Näringslivsindex. Organisationen varnar för att företagens utrymme att investera krymper när kostnaderna stiger och lönsamheten försvagas.
– Den positiva vändningen blev kortvarig. Företagen möter höga kostnader, osäkra marknader och stor politisk osäkerhet. När lönsamheten pressas är det investeringarna som riskerar att skjutas på framtiden. Det är ett allvarligt läge för ett land som vill öka livsmedelsproduktionen och stärka beredskapen, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande.
Under fjärde kvartalet 2026 faller det samlade indexet från 90,8 till 88,8. Alla fem delbranscher ligger därmed under 100, som är den neutrala nivån. Förädling och tjänster backar mest, från 104,3 till 95,7. Växtodlingen återhämtar sig däremot från 71,0 till 81,5, men har fortfarande lägst index.
Även finansieringen ger anledning till oro i analysen. Kredittillväxten till lantbrukstaxerade fastigheter har bromsat in under andra halvåret 2026. Samtidigt gör högre långa räntor investeringar med lång återbetalningstid dyrare.
Ytterligare osäkerhet gäller EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, efter 2027. Enligt underlaget innebär det liggande EU-budgetförslaget att CAP minskas med 25 procent. Rapportens makroekonomiska analys pekar på att lägre ersättningar på kort sikt kan försämra återbetalningsförmågan och göra det svårare för företag med svaga kassaflöden att få krediter.



