Svenskt jordbruk kan öka produktionen av både växt- och djurprodukter till 2035, enligt ett nytt förslag från Jordbruksverket. Det uppger Lantbrukarnas Riksförbund i ett pressmeddelande och beskriver rapporten som ett viktigt underlag för att förverkliga regeringens livsmedelsstrategi. Samtidigt menar LRF att ambitionsnivån för animalieproduktionen är för låg och att lönsamhet och investeringsförutsättningar måste stärkas för att målen ska nås.
– Det är mycket bra att Jordbruksverket presenterar ett genomarbetat förslag om produktionsmöjligheterna i jordbruket. Särskilt värdefullt är att rapporten är nedbruten på olika produktgrupper och konkret visar hur produktionen kan utvecklas fram till 2035. Nu gäller det att skapa förutsättningarna som gör det möjligt för svenska lantbrukare att faktiskt producera mer, säger Mikaela Johnsson, vice ordförande i LRF.
Animalier pekas ut som eftersatt område
LRF delar bedömningen att växtproduktionen kan stärkas men anser att potentialen i kött- och mjölkproduktion underskattas. Förbundet pekar på att svensk konsumtion i dag är beroende av import och att en ökning av inhemsk animalieproduktion skulle kunna minska detta beroende, förutsatt att företag har ekonomi att investera.
– Vi delar Jordbruksverkets bedömning att växtproduktionen kan stärkas, men är förvånade över den låga ambitionsnivån rörande animalieproduktionen. Här finns potential, vilja och förmåga att växa, men det kräver att företagen har ekonomi att investera. Utan lönsamhet blir det ingen tillväxt i svensk livsmedelsproduktion och i dagsläget är läget utmanande för viktiga delar av jordbruket genom låga marknadspriser för spannmål, säger Mikaela Johnsson.
Ökad produktion kopplas till beredskap
LRF framhåller att högre svensk livsmedelsproduktion bidrar till flera samhällsnyttor: stärkt beredskap, fler arbetstillfällen och minskade globala klimatavtryck genom hållbara produktionsmetoder. Förbundet betonar att det krävs stabila villkor, minskat regelkrångel och möjlighet till investeringar i både produktion och förädling för att potentialen ska realiseras.
– Mat handlar inte bara om mättnad, utan också om trygghet. Det vi äter i vardagen vill vi kunna äta när världen omkring oss gungar. Sverige kan producera mer, men vi måste skapa rätt förutsättningar, säger Mikaela Johnsson.
LRF:s egna beräkningar ligger i linje med Jordbruksverkets och indikerar att flera produktionsgrenar skulle kunna öka med mellan 10 och 40 procent om rätt politiska och ekonomiska förutsättningar kommer på plats.
Bakgrund: konkretiserade mål till 2035
Regeringen gav i mars 2024 Jordbruksverket i uppdrag att konkretisera livsmedelsstrategins mål om ökad svensk livsmedelsproduktion. Den nu presenterade rapporten anger mål i form av försörjningsgrad för olika produktgrupper till 2035, med delmål för 2030, enligt LRF:s pressmeddelande.
