Regeringen har lämnat över propositionen om ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar till riksdagen, enligt Finansdepartementet och Justitiedepartementet. Förslaget innehåller ett nytt brott, missbruk av offentlig ställning, och en skärpning av minimistraffet för grovt tjänstefel.
Syftet är att stärka skyddet mot maktmissbruk, korruption och otillåten påverkan inom offentlig verksamhet. Regeringen vill samtidigt skärpa lagstiftningen i fall där någon medvetet använder sin ställning för att gynna sig själv eller någon annan, eller för att missgynna någon annan.
Nytt brott i brottsbalken
Förslaget innebär att en ny straffbestämmelse införs i brottsbalken. Den ska omfatta personer som utövar offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet och som uppsåtligen bryter mot lag eller annan författning för att ge sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån.
Även agerande som syftar till att otillbörligt missgynna någon annan ska omfattas. Straffet föreslås bli böter eller fängelse i högst två år. För grova brott föreslås fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år.
Skärpt straff för grovt tjänstefel
Regeringen vill också höja minimistraffet för grovt tjänstefel till fängelse i ett år och sex månader. Enligt regeringen ska det bättre spegla brottslighetens allvar.
– De allra flesta tjänstemän och politiker som jobbar i stat och kommun arbetar hårt för att ge god service till medborgarna. De förtjänar respekt, uppskattning och ett starkt skydd mot yttre hot och påverkan. Tyvärr finns det också de som missbrukar sin ställning för egen eller andras vinning. Så får det inte fortsätta. Med ett utökat tjänstemannaansvar stärker vi Sveriges motståndskraft mot korruption och maktmissbruk och medborgarnas förtroende för det offentliga. Hårt arbetande människor betalar inte skatt för att offentliganställd ska missbruka sin position för egen vinning eller för att gynna kriminella, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
– Tjänstemannaansvaret innebär att staten kommer närmare medborgarna. Det stärker också förtroendet för det offentliga samtidigt som det minskar risken för att kriminella försöker påverka beslut till sin egen fördel, säger civilminister Erik Slottner.
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
