Regeringen föreslår ett moderniserat regelverk för krigsmateriel, enligt Utrikesdepartementet. Förslagen innebär bland annat anpassningar till Sveriges medlemskap i Nato och ett nytt tillståndskrav för tillverkning av skjutvapen enligt vapenlagen.
– Regeringens förslag visar att Sverige är redo att ytterligare fördjupa samarbetet med våra allierade på försvarsområdet, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard.
Anpassas till Nato-medlemskapet
I propositionen föreslås att regeringens riktlinjer för utförsel och annan utlandssamverkan ska justeras. Där ska det bland annat tydliggöras att samverkan med allierade stater i princip får anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhets- och försvarspolitik.
Vid ett väpnat angrepp mot en allierad stat ska Sveriges åtaganden enligt artikel 5 i nordatlantiska fördraget väga tyngst vid tillståndsprövningen, enligt förslaget.
Regeringen föreslår också att riksdagen ska godkänna Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet mellan Frankrike, Tyskland, Spanien och Storbritannien. Dessutom vill man ge regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet för underleverantörers tillverkning av delar till krigsmateriel.
Reglerna för underrättelser om anbud eller ingående av avtal föreslås också förenklas.
Vill stoppa illegal vapentillverkning
En annan del av förslaget är att det ska krävas tillstånd för tillverkning av skjutvapen enligt vapenlagen. Den som tillverkar ett skjutvapen utan tillstånd ska kunna dömas för vapenbrott.
Syftet är att motverka ett väsentligt led i den illegala vapenhanteringen, som enligt regeringen består av 3D-tillverkade vapen och omgjorda start- och gasvapen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
