Alltför många barn och vuxna i Sverige utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, men någon heltäckande nationell bild saknas i dag, uppger regeringen. För att stärka kunskapsunderlaget får Jämställdhetsmyndigheten tillsammans med Uppsala universitet, via Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), i uppdrag att kartlägga utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck. Jämställdhetsmyndigheten ska även undersöka i vilken omfattning kommuner anordnar könsuppdelad simundervisning.
Från och med den 1 januari 2026 ska Jämställdhetsmyndigheten regelbundet kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Uppdraget är en del av att vissa uppgifter flyttas från Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län till Jämställdhetsmyndigheten.
Svårmätt problem ska synliggöras
Under 2025 har NCK vid Uppsala universitet förberett en befolkningsundersökning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Nu får NCK även medel för att tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten ta fram en särskild kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck.
Eftersom de berörda grupperna ofta är särskilt sårbara finns flera metodutmaningar, enligt regeringen. I uppdraget ingår därför att ta fram kunskaps- och metodunderlag om grupper som är svåra att nå med vanliga statistiska undersökningar. Myndigheterna ska också undersöka möjligheterna att analysera utsattheten i olika geografiska områden, till exempel i områden med stort utanförskap.
– Hedersförtrycket får inte vara en blind fläck i jämställdhetsarbetet. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett av de mest allvarliga hoten mot våra grundläggande värderingar och allas rätt att leva fria, självständiga och jämställda liv. Därför behöver vi få en samlad bild av omfattningen av hedersvåldet för att kunna rikta våra åtgärder rätt, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.
– Alla barn och unga har rätt till trygghet och frihet från alla former av våld. Genom de här uppdragen ökar vi kunskapen om ungas utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskapen är central för att vi ska kunna ge fler barn och unga kan få det skydd och stöd de har rätt till, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
– Hedersrelaterat våld och förtryck är ett brott mot människors frihet och värdighet. Varje barn har rätt att delta i skolan, i idrott och i fritidsaktiviteter utan begränsningar. Att flickor hindras från simundervisning är ett exempel på hur hedersnormer inskränker liv och möjligheter. Det är mycket angeläget att vi kartlägger detta för att stärka skyddet för de mest utsatta, säger socialminister Jakob Forssmed.
– Hedersrelaterat våld och förtryck är oförenligt med de grundläggande värderingar som det svenska samhället vilar på. Jämställdhet utgör en central och icke förhandlingsbar del av både det svenska samhället och våra värderingar. Trots detta utsätts barn och unga dagligen för hedersrelaterat våld och förtryck. För att effektivt förebygga och motverka detta är det därför av avgörande betydelse att denna kartläggning genomförs, säger Jessica Stegrud, socialpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Fokus på unga, hälsa och könsuppdelad simundervisning
För att fördjupa kunskapen om ungas situation får Folkhälsomyndigheten i uppdrag att, utifrån tidigare undersökningar, analysera ungas upplevelser av begränsande hedersnormer och inskränkningar i deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Det kan enligt regeringen handla om familjens krav på partners kön, etnicitet eller religion, eller krav på att vänta med sexuella relationer tills äktenskap.
Vid behov ska Folkhälsomyndigheten ta fram ny kunskap genom exempelvis fokusgrupper eller intervjuer. Myndigheten har tidigare genomfört de nationella enkätundersökningarna UngKAB23 om ungas hälsa, relationer och sexliv, samt SRHR2017 och SRHR2024 om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Resultat från SRHR2024 ska redovisas under 2026.
Regeringen pekar också ut könsuppdelad simundervisning som en fråga kopplad till hedersrelaterat förtryck. I vissa kommuner anordnas könsuppdelad simundervisning, vilket enligt regeringen riskerar att bidra till att cementera patriarkala normer och legitimera hedersrelaterat förtryck.
Jämställdhetsmyndigheten ska därför kartlägga i vilken utsträckning kommuner anordnar könsuppdelad simundervisning. Uppdraget omfattar en samlad bedömning av hur omfattningen ser ut, vilka motiv kommunerna anger och vilka konsekvenser detta får. Utgångspunkten för kartläggningen ska vara områden där utanförskapet är stort och där risken för hedersrelaterat våld och förtryck bedöms som särskilt hög.
