Ekonomiforskarna Nataliya Galan och Malin Sundström vid Högskolan Väst resonerar i en krönika om hur krig och omfattande kriser förändrar samhällen på djupet och varför Sverige behöver ett starkare gemensamt ”vi” för att stå emot framtida påfrestningar, enligt Högskolan Väst.
Utgångspunkten är att ordet krig har kommit närmare. Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har upplevelsen av säkerhet förändrats. Krig uppfattas inte längre som något avlägset, utan som något som kan påverka vardagen även här. I krönikan pekas också på hur konflikter i Gaza, Syrien och på Balkan visat hur snabbt institutioner kan bryta samman och hur samhällen polariseras när våldet tränger in i vardagsstrukturer.
Författarna kopplar detta till svenska erfarenheter från coronapandemin, som beskrivs som ett stresstest för samhällets beredskap. Pandemin blottade brister inom äldreomsorgen, beroendet av globala leveranskedjor och otydlig ansvarsfördelning mellan statliga och regionala aktörer. Samtidigt lyfts exempel på snabb omställningsförmåga: företag som började producera skyddsutrustning, universitet som digitaliserade undervisningen och frivilligorganisationer som mobiliserade stöd till riskgrupper.
Företag som samhällsaktör i kris
En central tanke i krönikan är att företag inte bör betraktas som passiva åskådare när krisen kommer, utan som aktiva delar av samhällets beredskap. Författarna menar att människor med entreprenöriellt förhållningssätt ofta blir bärande när formella system sviktar, inte minst i Ukraina där lokala företag har reparerat infrastruktur, organiserat transporter och säkrat leveranser när offentliga system varit överbelastade.
Företag som agerar proaktivt och tar ett bredare samhällsansvar bedöms kunna stärka både sin egen motståndskraft och samhällets robusthet. Men detta förutsätter att stat och kommun tydligt ser företagen som partners. Enligt krönikan krävs både dialog, förtroende och organisatoriska strukturer som gör det möjligt för privata och offentliga aktörer att agera tillsammans och ta tillvara den innovativa kapacitet som entreprenörskap erbjuder.
Från jag till vi i nästa kris
Krönikan lyfter även medborgarnas betydelse i en bred samhällsberedskap. Det handlar om engagemang i frivilligorganisationer, stöd till grannar och att bidra med idéer när företag och offentliga aktörer söker lösningar. Erfarenheterna från pandemin beskrivs som ett exempel på hur snabbt samhället kan gå från jag till vi när människor känner ansvar och vilja att bidra.
Författarna framhåller att det i detta gemensamma ”lag” finns kraft att vara uppfinningsrik, handlingskraftig och samverkansinriktad. Dessa egenskaper lyfts fram som avgörande för hur starkt ett samhälle står när nästa kris prövar institutioner, företag och civilsamhälle.
Krönikan är skriven av Nataliya Galan, docent i företagsekonomi, och Malin Sundström, professor i företagsekonomi, båda vid Högskolan Väst, och publicerades i tidningarna Ttela och Bohusläningen den 22 januari 2026.
