Polismyndigheten har beslutat att viss personal återigen får göra slagningar i brottsbekämpande register vid säkerhetsprövningar av personer som söker tjänster hos polisen, enligt Polisen. Den nya rättsliga bedömningen bygger på ett förtydligande från Säkerhetspolisen, som är tillsynsmyndighet på säkerhetsskyddsområdet, om att säkerhetsskyddslagstiftningen inte hindrar myndigheten från att använda de uppgifter och register som den redan har tillgång till.
Sedan april 2025 har Polismyndigheten inte tillåtit slagningar i brottsbekämpande register inom ramen för säkerhetsprövningar. Rättsavdelningen bedömde då att sådana slagningar stred mot säkerhetsskyddslagstiftningen. Efter Säkerhetspolisens förtydligande har rättsavdelningen nu omprövat denna hållning.
– Vår bedömning är nu att slagningarna får göras av medarbetare som har brottsbekämpande arbetsuppgifter och som behöver informationen för att kunna utföra dem. Vi stödjer oss där på Säkerhetspolisens tolkning, säger Sofie Lindblom, biträdande rättschef vid Polismyndigheten.
Praktiskt genomförande ska nu utredas
I samband med den tidigare bedömningen i april 2025 inledde Polismyndigheten ett arbete med en hemställan om förändrad eller ny lagstiftning. Detta arbete pausas nu och myndigheten avvaktar med en sådan hemställan.
Säkerhetsavdelningen ska tillsammans med avdelningen för särskilda utredningar och med stöd av rättsavdelningen ta ställning till vem som ska utföra slagningarna och på vilket sätt de ska genomföras. Ytterligare synpunkter ska inhämtas och handledningar samt rutindokument tas fram innan de nya arbetssätten börjar gälla.
– Både medarbetare och den som är föremål för säkerhetsprövningen ska kunna känna sig trygga i att slagningarna görs på rätt sätt, säger Christer Johansson, säkerhetschef vid Polismyndigheten.
Sedan stoppet för slagningar infördes våren 2025 har övriga moment i säkerhetsprövningen fortsatt att genomföras. Polismyndigheten uppger att myndigheten följt den process som gäller för alla verksamheter med medarbetare i säkerhetsklass.
– Vi har inte gett avkall på säkerheten. Framöver kommer vi, under vissa förutsättningar, kunna använda information som finns inom myndigheten. Det kommer göra oss effektivare, vilket i förlängningen är positivt för polisen, och särskilt för den tillväxt myndigheten har, säger Christer Johansson.
Koppling till pågående åtal och bakgrund till säkerhetsprövning
Polismyndigheten uppger samtidigt att åtal om anstiftan till dataintrång har väckts mot en tidigare medarbetare vid myndigheten. Det är ansvarig åklagare som avgör om, och i så fall hur, Polismyndighetens nya bedömning påverkar det pågående åtalet.
Enligt Polisen ska den som genom anställning eller på annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet säkerhetsprövas. Syftet med säkerhetsprövningen är att klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt. Vid säkerhetsprövningen ska omständigheter beaktas som kan innebära sårbarheter i säkerhetshänseende.
Säkerhetsprövningen omfattar grundutredning, registerkontroll och särskild personutredning i den omfattning som anges i säkerhetsskyddslagen. Den följs upp under hela den tid som medarbetarens uppdrag eller anställning pågår.
