Sveriges beredskap för allvarliga störningar i det finansiella systemet ska stärkas genom en ny operativ krishanteringsfunktion, föreslår regeringen i en proposition från Finansdepartementet.
Bakgrunden är att digitaliseringen av det finansiella systemet har ökat sårbarheten i samhällsviktiga finansiella tjänster. Betalningar och andra centrala tjänster kan påverkas av störningar i den digitala infrastrukturen, till exempel vid cyberattacker eller omfattande strömavbrott.
Samlad funktion vid kriser i betalningssystemet
För att motverka att sådana störningar utvecklas till en samhällskris vill regeringen samla ett antal myndigheter och företag i en ny funktion för operativ krishantering. Funktionen ska stödja arbetet med att upprätthålla det finansiella systemet genom att underlätta samordningen mellan myndigheter och företag och koordinera de åtgärder som behövs för att hantera krisen.
Syftet är att skapa bättre förutsättningar för ett snabbt och samordnat agerande när centrala finansiella tjänster hotas eller slås ut, så att kritisk verksamhet kan fortsätta fungera och störningar begränsas.
– Sverige ska ha krisberedskap och motståndskraft i det finansiella systemet. Vid allvarliga störningar ska vi vara redo att agera skyndsamt och kraftfullt för att upprätthålla kritisk verksamhet och möjliggöra en snabb återgång till normalläge. En funktion för operativ krishantering kommer att öka förutsättningarna för det, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Riksbanken får samordnande ansvar
I propositionen föreslår regeringen att Riksbanken ska leda den nya krishanteringsfunktionen. Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ska ingå i funktionen.
En central del av förslaget är att aktörerna i funktionen snabbt ska kunna dela information med varandra vid en kris. Därför föreslår regeringen även de lagändringar som krävs för att ett sådant informationsutbyte ska vara möjligt inom ramen för det nya samarbetet.
De föreslagna lagändringarna ska enligt propositionen träda i kraft den 1 juli 2026, om riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag.
