Det militära hotet från Ryssland i Sveriges närområde bedöms öka under de kommande åren, parallellt med den pågående krigföringen i Ukraina, enligt den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must i årsöversikten för 2025. Ryssland beskrivs agera riskbenäget genom hybrida metoder mot Europeiska unionen och Natos medlemsländer och väntas prioritera åtgärder för att stärka sina militära förmågor i vår region.
Must framhåller att även Kina, vid sidan av Ryssland, utvecklar sina maktmedel och möjligheter att påverka eller hota Sverige och svenska intressen. Detta sker bland annat genom hybridkrigföring och ekonomiska påtryckningar, vilket sammantaget bedöms bidra till en mer komplex och svårförutsägbar säkerhetsmiljö för Sverige.
– Utöver den storskaliga ryska aggressionen mot Ukraina har vi sett hur Rysslands agerande med hybrida medel gentemot Nato och EU blivit allt mer riskbenäget och vårdslöst, skriver chefen för Must generallöjtnant Thomas Nilsson.
Ökad stormaktskonkurrens och minskad stabilitet
I årsöversikten konstaterar Must att stormaktskonkurrensen i ökande grad präglar den internationella politiken. Stormakter för en hårdnande kamp om viktiga resurser, politiskt inflytande och tillgång till nyckelteknologier. Politiska och ekonomiska medel används i större utsträckning för att utöva påtryckningar mot andra länder.
Ett av de områden där denna konkurrens blir tydlig är Arktis, där intresset för naturresurser, nya transportleder och militär närvaro har ökat. Denna utveckling beskrivs i årsöversikten som en del av en bredare trend där internationella spelregler får allt mindre betydelse.
– Stormaktskonkurrensen präglade det säkerhetspolitiska landskapet redan innan Rysslands anfall mot Ukraina 2022, men rivaliteten har förstärkts ytterligare, med minskad global stabilitet och förutsägbarhet som följd, säger Thomas Nilsson.
Hybridmetoder och ekonomiska påtryckningar
Must bedömer att Ryssland kommer att fortsätta att använda hybridmetoder mot länder i Europa, däribland Sverige. Det innefattar åtgärder som desinformation, cyberangrepp, underrättelseverksamhet och andra påverkansoperationer som kan riktas mot kritisk infrastruktur, politiska beslutsprocesser och näringsliv.
Årsöversikten lyfter även fram hur ekonomiska påtryckningar och kontroll över nyckelteknologier används som maktmedel. Tillsammans med militära satsningar och intensifierad stormaktsrivalitet bidrar detta till en säkerhetspolitisk miljö där riskerna för påverkan mot svenska intressen bedöms öka.
