Konst och kultur kan spela en viktig roll för Sveriges motståndskraft vid kris och krig, enligt en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som tagits fram på uppdrag av Kulturrådet och Konstnärsnämnden. I rapporten analyseras både hotbild, juridiska ramar och förvaltningspolitiska frågor kring den fria konsten i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge.
– Kulturlivet kan bli viktigt för Sverige i händelse av krig, konstaterar Anna Mc Williams, forskare på FOI och projektledare för rapportgruppen. Många internationella och historiska exempel visar att konst kan ha en viktig roll i att skapa gemenskap, hantera trauma och inge hopp.
Beredskap för fri konst under höjd hotnivå
Rapporten betonar vikten av att människor ges möjlighet att ta del av konst och kultur även under kriser och krig, och att det redan i fredstid behöver skapas förutsättningar för konstnärlig frihet i sådana situationer. FOI lyfter också att konst historiskt ofta använts som propagandaverktyg, vilket enligt rapporten gör det angeläget att stärka skyddet för den fria konsten som en del av samhällets samlade beredskap.
I dag finns skyddsmekanismer genom grundlagarna, däribland yttrandefrihetsgrundlagen, samt genom principen om armlängds avstånd mellan politiken och den konstnärliga utformningen. Samtidigt ställer rapporten frågan hur stark den konstnärliga friheten är i händelse av krig och hur polarisering, påverkansförsök och förstörelse kan motverkas när säkerhetsläget skärps.
– Rapporten pekar på att hoten mot konstnärlig frihet kommer öka vid kris och krig och kan ses som ett första steg i arbetet med att förstå och planera för hur beredskap kan stärkas inom kultursektorn, säger Kajsa Ravin, generaldirektör på Kulturrådet. Offentliga, privata och ideella aktörer kommer behövas i arbetet framöver.
– Det finns behov av att stärka beredskapsstrukturen för kultursektorn. Kulturrådet arbetar vidare med hur myndigheten kan fortsätta upprätthålla konstnärlig frihet och ett kulturutbud vid höjd beredskap.
Sårbar ekonomi och lokala normer i fokus
Rapporten är framtagen för att öka förståelsen för beredskapsfrågorna inom kulturområdet och föreslå ytterligare steg för att utveckla beredskapssystemet. Tre perspektiv har varit centrala: hur hotbilden påverkar kulturlivet, vilka juridiska ramar som gäller, samt hur den offentliga styrningen fungerar i kris och krig.
– Rapporten lyfter vikten av att förbättra de ekonomiska villkoren för konstnärer och kulturaktörer för att minska sårbarheten, säger Mika Romanus, direktör på Konstnärsnämnden. Studien pekar också på behovet av att stärka normer och praxis kring den konstnärliga friheten, särskilt på lokal nivå, vilket är en angelägen fråga.
Enligt underlaget har konsten och kulturen en tydlig rättslig ställning både i fred och i krig, genom svenska grundlagar och internationella konventioner. Dessa rättigheter kan begränsas, men det är strikt reglerat hur en sådan begränsning får ske. Principen om armlängds avstånd lyfts som ytterligare ett skydd, men också som ett område där efterlevnaden behöver säkerställas när beredskapen höjs.
Rapporten Den fria konsten i kris och krig togs fram under år 2025 och utgår från tre huvudfrågor: hur den konstnärliga friheten riskerar att påverkas vid krig och säkerhetspolitiska utmaningar, vilken rättslig ställning konsten och kulturen har i totalförsvaret, samt var sårbarheter finns i den svenska kulturpolitiska modellen.
