Regeringen har lämnat propositionen ”Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap” (prop. 2025/26:142) till riksdagen, enligt Riksbyggen. Förslaget innebär en ny skyddsrumslag som ska stärka skyddet för civilbefolkningen och tydliggöra ansvaret för fastighetsägare, kommuner och länsstyrelser.
Riksbyggen beskriver propositionen som ett viktigt steg framåt i ett område där bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare länge efterfrågat tydligare och enklare regelverk för att stärka beredskapen.
– Beredskapsfrågan finns i allas medvetande och vi upplever en stark vilja från våra bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare att förbereda sig inför en kris- eller krigssituation. Att regeringen nu lämnar en proposition till riksdagen är ett viktigt steg som ger oss de verktyg vi behöver för att gå från ord till handling, säger Johanna Frelin, vd på Riksbyggen.
Skärpt ansvar för fastighetsägare
Den föreslagna lagen ersätter den nuvarande skyddsrumslagen från 2006. Enligt Riksbyggen innebär det att fastighetsägare blir skyldiga att hålla skyddsrum i gott skick och öppna dem för allmänheten vid höjd beredskap. Berörda myndigheter ges möjlighet att förelägga fastighetsägare att genomföra en förenklad egenkontroll av skyddsrummen.
I förslaget flyttas tillsynsansvaret till länsstyrelserna, medan kommunerna får ett tydligare uppdrag att informera om skyddsrum och deras användning. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.
Riksbyggen lyfter samtidigt att förutsättningarna varierar stort mellan olika bostadsrättsföreningar, vilket kan påverka hur kraven slår ekonomiskt.
– Förutsättningarna hos bostadsrättsföreningarna skiljer sig mycket beroende på storlek. Därför är det viktigt att egenkontrollen verkligen förblir förenklad och inte blir kostnadsdrivande. Till exempel bör egenkontrollen vara avgiftsfri för fastighetsägaren, säger Håkan Andersson, ansvarig för bostadspolitik på Riksbyggen.
Oklarheter kring ersättning och eftersatt underhåll
Propositionen innehåller enligt Riksbyggen ett ersättningssystem som ger den som åläggs att bygga, utrusta eller underhålla skyddsrum rätt till skälig ersättning av staten för sina kostnader. Samtidigt konstaterar Riksbyggen att ersättning inte ska lämnas om fastighetsägaren har eftersatt underhållet.
Denna avgränsning riskerar enligt Riksbyggen att slå mot föreningar som under de senaste decennierna inte haft tydlig vägledning om att underhåll av skyddsrum varit nödvändigt.
– Signalerna under de senaste decennierna har av många fastighetsägare tolkats som att underhållet av skyddsrummen inte var prioriterat eller ens nödvändigt. Det finns därför en underhållsskuld som det inte är rimligt att enskilda fastighetsägare ska bära helt själva. Vi ser positivt på att propositionen innehåller ett ersättningssystem, men vill understryka att staten behöver ta ett brett ansvar även för det eftersatta underhållet och inte bara för framtida åtgärder, säger Håkan Andersson.
Mer information finns hos Riksbyggen.
