Små svenska mjölkgårdar med upp till 75 kor har kartlagts i ett forskningsprojekt som fokuserat på arbetsmiljö, djurvälfärd, klimatanpassning, miljöpåverkan och smittskydd, enligt Stiftelsen Lantbruksforskning och Sveriges lantbruksuniversitet. Syftet har varit att ta reda på vilka villkor som krävs för att mindre besättningar ska kunna fortsätta bidra till livsmedelsförsörjningen och svensk beredskap.
Projektet, som har titeln ”Mindre mjölkkobesättningars roll i en hållbar och robust svensk livsmedelsförsörjning”, har resulterat i flera förslag. Forskarna vill bland annat se politiska insatser i form av stöd för generationsskiften, satsningar på infrastruktur och att den nationella livsmedelsstrategin tydligare inkluderar mindre mjölkgårdar.
Politiska insatser och riktad rådgivning
Enligt projektet har små gårdar andra förutsättningar än större enheter, vilket gör att generella lösningar ofta inte räcker. Forskarna pekar därför på behovet av skräddarsydd rådgivning som tar hänsyn till småbrukens särskilda villkor, samt att fler nätverk skapas för erfarenhetsutbyte och stöd mellan lantbrukare.
– Jag hoppas att politiker och beslutsfattare kommer att använda forskningsresultaten för att främja en mer diversifierad mjölkproduktion i landet, där det ges förutsättningar för både mindre och större gårdar att överleva, säger Lisa Ekman, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som har lett projektet.
Små gårdar lyfts i projektet fram som viktiga för biologisk mångfald och för att det ska finnas en fungerande livsmedelsförsörjning i hela landet. Forskningen kopplar detta till Sveriges beredskap, där spridd produktion anses mindre sårbar än ett system som domineras av ett fåtal stora anläggningar.
Arbetsbelastning och lönsamhet pressar små gårdar
Under de senaste årtiondena har antalet mindre mjölkgårdar minskat kraftigt, särskilt i norra Sverige. I projektet beskrivs hur hög arbetsbelastning, ofta ensamarbete och begränsade möjligheter till ledighet eller semester leder till stress och fysisk belastning för lantbrukarna.
– Om man tittar på ett hållbart livsmedelssystem och beredskapsläget i Sverige så är det inte optimalt med väldigt få och stora produktionsenheter. Vi har bra förutsättningar för att ha mjölkproduktion i lite mindre skala. Därför ville vi undersöka förutsättningar för just mindre gårdar, för att ta reda på vad lantbrukarna själva upplever kring detta, säger Lisa Ekman.
Arbetsbelastningen anges som en viktig orsak till att yngre personer tvekar att ta över gårdar vid generationsskiften. En annan central utmaning är lönsamheten. Småskaliga jordbruk saknar ofta de stordriftsfördelar som större gårdar har, samtidigt som de konkurrerar på samma marknad.
Trots utmaningarna beskriver Lisa Ekman ett tydligt engagemang bland de lantbrukare som deltagit i studien.
– Jag upplever att de allra flesta är måna om att det ska finnas förutsättningar för att bedriva mjölkproduktion i hela landet. Det här är det första forskningsprojekt som jag varit inblandad i där jag upplevt att lantbrukarna är uppriktigt tacksamma för att forskningen bedrivs, för att deras behov lyfts upp, säger hon.
Projektet har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning (O-21-20-635 Mindre mjölkkobesättningars roll i en hållbar och robust svensk livsmedelsförsörjning).
