Samhällets förmåga att förebygga våldsdåd behöver stärkas, särskilt när det gäller patienter som kan utgöra en risk för andra, enligt Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Socialdepartementet och Statsrådsberedningen. Regeringen har därför beslutat om nya uppdrag till Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga, bedöma och hantera våldsrisker.
– Att kvinnor utsätts för dödligt våld av för dem okända gärningspersoner visar hur avgörande det är att samhället gör allt vi kan för att förebygga och stoppa den här typen av våldsdåd. De nya uppdragen som regeringen ger är viktiga steg för att stärka vårdens arbete och ge verksamheterna bättre verktyg att upptäcka och hantera risker i tid, säger socialminister Jakob Forssmed.
– Mäns våld mot kvinnor tar sig många uttryck – också det besinningslösa, till synes slumpmässiga våldet där offer och förövare inte har någon koppling. Det är ett uttryck för det strukturella våldet mot kvinnor. Det här våldet måste upphöra. Nu krävs det en kraftsamling från hela samhället för att nollvisionen för det dödliga kvinnovåldet ska bli verklighet, säger jämställdhetsminister Nina Larsson.
– Mäns våld mot kvinnor är ett av Sveriges allra största och mest förödande samhällsproblem. Regeringens besked är glasklart: det ska inte vara livsfarligt att vara kvinna i Sverige. Kvinnor och flickor ska känna sig trygga i vårt samhälle, alltid. Att stärka Socialstyrelsens och Inspektionen för vård och omsorgs förebyggande arbete är viktiga steg i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor med samhällets fulla kraft, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Socialstyrelsen får brett uppdrag att stödja vården
Enligt regeringen har hälso- och sjukvården, särskilt den specialiserade psykiatriska vården, en central roll i arbetet med att förebygga att personer skadar andra. Bedömningar av våldsrisk är dock förenade med utmaningar när det gäller träffsäkerhet, riskvärdering och evidens, och det finns indikationer på att risker inte alltid upptäcks. Samverkan mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och rättsvårdande myndigheter bedöms också behöva utvecklas.
Mot den bakgrunden får Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra insatser för att stärka och utveckla stödet till hälso- och sjukvården i arbetet med att förebygga, bedöma och hantera patienters risk för att skada andra. Myndigheten ska bland annat ta fram kunskaps- och metodstöd, genomföra kunskapshöjande insatser för yrkesverksamma och utveckla stöd för ledning och styrning inom hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsen ska också stödja vården i arbetet med att utveckla samverkan med berörda aktörer, bidra till spridning och implementering av ny kunskap samt inrätta och stödja ett nationellt forum för att stärka det verksamhetsnära arbetet. Myndigheten ska dessutom lämna förslag på fortsatta behov av utvecklingsinsatser inom området.
Uppdraget ska genomföras i dialog med berörda myndigheter, regioner, kommuner och organisationer och samordnas med pågående initiativ. Jämställdhetsperspektivet, barnrättsperspektivet, funktionshindersperspektivet och anhörigperspektivet ska enligt regeringen genomgående tas tillvara. En första redovisning ska lämnas senast den 10 juni 2026 och slutredovisning senast den 10 juni 2028.
IVO granskar riskbedömningar inom psykiatrisk tvångsvård
Inspektionen för vård och omsorg får samtidigt i uppdrag att granska hur verksamheter som bedriver vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård arbetar med bedömningar av patienters risk att i framtiden begå våldsbrott i samhället.
Regeringen framhåller att tillsynen är en viktig del i att stärka hälso- och sjukvårdens förmåga att bedöma och hantera sådana risker. IVO ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet, Socialdepartementet, senast den 31 januari 2027.
