Regeringen har tagit emot en utredning med förslag på hur uppföljningen av folkhälsopolitiken och de alkoholpolitiska styrmedlen kan stärkas, enligt Socialdepartementet. Förslagen rör både insamling av data och hur analyser ska genomföras för att ge ett mer heltäckande underlag för beslut på nationell, regional och lokal nivå.
– Kloka beslut kräver kunskap om vilka insatser som gör störst skillnad och var. Syftet med utredningen har varit att stärka beslutsunderlaget i hälsoarbetet. Genom att tydliggöra kostnader för ohälsa och vilka insatser som gör mest nytta kan samhällets resurser användas mer effektivt både på nationell, regional och lokal nivå, säger socialminister Jakob Forssmed.
Folkhälsomyndigheten föreslås få utökat ansvar
Utredningen Förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken föreslår att Folkhälsomyndigheten får ett samlat ansvar för att utveckla ett nytt hälsoekonomiskt ramverk. Detta ramverk ska bland annat omfatta förbättrade metoder för uppföljning, stöd till kommuner och regioner, utveckling av modeller samt bättre användning av befintlig registerdata.
Myndigheten föreslås även få ett utökat forskningsuppdrag för att stärka kompetensen inom hälsoekonomiska metoder. Syftet är att ge mer jämförbara ekonomiska analyser av folkhälsorelaterade insatser och därmed tydligare kunna visa relationen mellan kostnader, effekter och samhällsnytta.
Utredningen föreslår dessutom att ett nytt hälsoekonomiskt sekretariat inrättas. Sekretariatet ska ta fram gemensamma riktlinjer för ekonomiska analyser inom folkhälsoområdet. Vid sidan av detta föreslås en nationell metodhubb som ska stärka kompetensen i hur data samlas in, särskilt när det gäller urvalsundersökningar där kvaliteten på underlaget är avgörande för tillförlitliga slutsatser.
Mer heltäckande data och utvärdering av alkoholpolitiken
En central del i förslagen gäller tillgången till data. Utredningen pekar på behovet av mer heltäckande och individbaserade uppgifter för att bättre kunna följa utvecklingen av folkhälsan över tid. Förslagen innebär att staten ska få bättre underlag för att genomföra effektutvärderingar av olika insatser, bland annat riktade till barn, unga och äldre.
Regeringen har även gett utredaren i uppdrag att utvärdera hur alkoholskatten och detaljhandelsmonopolet påverkar folkhälsan. Utredningen konstaterar att båda dessa styrmedel fortsatt är viktiga för att hålla nere alkoholkonsumtionen och därmed minska skador och kostnader för samhället. De beskrivs som en del av en större helhet där vård, tillsyn, information och lokalt förebyggande arbete också ingår.
– Alkoholens effekter för både hälsa och vård är välkända, men kunskapen om hur alkoholpolitikens styrmedel såsom Systembolaget och alkoholskatten faktiskt fungerar, är mindre känt. Nu har en utredning fått utvärdera huruvida statens styrmedel minskar alkoholens skadeverkningar, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann.
