Svenska företag utgör en central del av landets motståndskraft, men många saknar fortfarande grundläggande beredskap för allvarliga störningar i samhället, enligt Myndigheten för civilt försvar. I en ny undersökning som Novus genomfört framgår att endast en mindre andel av företagen har planerat för höjd beredskap eller krig, och att beredskapsarbetet ofta nedprioriteras på grund av tidsbrist.
Drygt en av fyra företag uppger att deras organisation har en plan för att hantera höjd beredskap eller krig. Bara fyra av tio företag uppger att de har förberett sig för att kunna hantera en större samhällskris. Samtidigt anger 42 procent att tidigare kriser har påverkat deras beredskapsarbete och 36 procent lyfter tidsbrist som den största utmaningen.
– När omvärldsläget försämras blir företagens beredskap en central del av Sveriges förmåga. Resultaten är en tydlig signal om att arbetet behöver skyndas på. Vi behöver tillsammans stärka förberedelserna, säger Mikael Frisell, generaldirektör.
Fler ser beredskap som viktig – men planer saknas
Undersökningen visar en medvetenhet om frågans tyngd, men också ett glapp mellan insikt och praktiskt arbete. Totalt 53 procent av de svarande anser att beredskap är viktig för organisationens framtid och 56 procent uppger att de arbetar mer med beredskap nu än för två till tre år sedan. Samtidigt uppger endast 41 procent att de har en plan för att hantera en samhällskris och 27 procent att de har en plan för höjd beredskap eller krig.
Endast 33 procent prioriterar arbetet med att förbereda sig för samhällskriser och 26 procent prioriterar förberedelser för höjd beredskap eller krig. En fjärdedel, 26 procent, anser att deras organisation i hög grad bidrar till Sveriges beredskap.
– Vi har sett ett stort intresse i många branscher för att stärka beredskapsarbetet, här har branschorganisationer en viktig roll och privat-offentlig samverkan med statliga myndigheter är en nyckel i sammanhanget. Men beredskapsarbetet måste prioriteras högre av alla företag. Myndigheten för civilt försvar stödjer företag i att bygga den förmåga som krävs för att möta framtida hot, säger Mikael Frisell.
Broschyr ska stötta företagens beredskapsarbete
Som ett led i att stärka näringslivets förmåga har Myndigheten för civilt försvar under året skickat ut broschyren ”Beredskap för företag – Om krisen eller kriget kommer” till 130 000 arbetsställen i Sverige. Utskicket har riktats till arbetsplatser med minst fem anställda och omfattar därmed cirka 85 procent av alla arbetstagare.
Broschyren ger konkreta råd till företag om hur de kan förbereda sig för kriser och krig, bland annat kring planering, övning och analys av personalbehov. Den tar också upp vikten av att säkerställa uppdaterade kontaktuppgifter, skydd av information om kunder och leverantörer samt att beakta längre perioder av störningar och högre belastning på samhället.
– När vi rustar för krig klarar vi också kriser. Dagens säkerhetsläge kräver att vi planerar för situationer där normaliteten inte återvänder på länge. Företag som förbereder sig bidrar till att samhället fungerar även under svåra förhållanden. Vi hoppas att broschyren ska vara ett välkommet verktyg för att ta nästa steg i beredskapsarbetet, säger Mikael Frisell.
Myndigheten för civilt försvar lyfter också fram konkreta ingångar för både mindre och större företag, såsom att gå igenom befintliga säkerhetsrutiner och krisplaner, diskutera hur ett krig eller en allvarlig kris skulle påverka verksamheten och bedöma vad som måste fungera respektive kan pausas.
