HMS Nyköping är först ut i marinen med att testa en ny uppgradering av sensorer och vapen som ska möta ett växande hot från mindre farkoster, enligt Försvarsmakten. Under skarpa tester till sjöss lyckades korvetten spåra och skjuta ner en mycket liten drönare på flera kilometers avstånd.
– HMS Nyköping har på mycket kort tid installerat och verifierat uppgraderingen av diverse sensorer. Detta har lett till att fartyget har ökat sin operativa förmåga att lokalisera, följa och slutligen bekämpa farkoster som kan utgöra hot mot enheten, säger örlogskapten Hugo, fartygschef på HMS Nyköping.
Erfarenheter från Ukraina påverkar svensk marin
Marinens fartyg är i första hand byggda för att möta mer avancerade hot, som sjömålsrobotar och flygplan. Erfarenheter från kriget i Ukraina har dock visat hur viktigt det är att kunna skydda sig även mot mindre plattformar, till exempel obemannade flygfarkoster och andra typer av drönare. Det nya systemet är utvecklat för att snabbt kunna upptäcka, följa och bekämpa just sådana mål.
Den nya förmågan innebär att mindre och svårupptäckta farkoster nu kan hanteras på längre avstånd än tidigare. Därmed stärks skyddet för både fartyg och ombordvarande personal, samtidigt som marina enheter får bättre möjligheter att upprätthålla sin uppgift även i miljöer där hotet från drönare är högt.
Visbykorvetter först ut – fler fartyg följer
Korvetter av typen Visby är de första fartygen i marinen som får denna uppgradering, uppger Försvarsmakten. Försöken med HMS Nyköping är ett led i att införa den nya förmågan på bred front, och tekniken ska nu rullas ut på fler fartyg inom flottan.
Sedan tidigare har marinen använt elektroniska störsystem som skydd mot drönare. De nya funktionerna med förbättrade sensorer och skarp bekämpningsförmåga ska komplettera denna typ av elektronisk krigföring. Kombinationen av olika system ska göra det svårare för en angripare att använda obemannade farkoster för spaning eller angrepp mot svenska marina enheter.
Enligt Försvarsmakten har uppgraderingen kunnat genomföras på kort tid genom ett nära samarbete mellan Försvarsmakten, Försvarets materielverk och industrin. Arbetet beskrivs som präglat av nytänkande och effektivitet, vilket har gjort det möjligt att snabbt omsätta operativa behov till konkret teknisk förmåga ombord på fartygen.
