Sverige behöver skyndsamt stärka beredskapen för att skydda kulturarv mot hybridhot och i krig, enligt Rådet för skydd av kulturarv i rådets andra delredovisning till regeringen. I rapporten pekar rådet ut ett tydligt behov av att både skynda på planeringen och förstärka de praktiska åtgärderna för att kulturarvet ska kunna skyddas vid en hybridattack eller ett väpnat angrepp.
Rådet för skydd av kulturarv inrättades av regeringen år 2024 för att bidra till en effektiv beredskapsplanering för skydd av kulturarv i Sverige. Rådet betonar att kulturarv är en viktig samhällsfunktion, som omfattar historiska byggnader, föremål, arkiv och böcker, men också kunskap, källor och gemensamma berättelser som behöver kunna användas även under krig.
– Många aktörer tar ett stort ansvar och har prioriterat arbete med att stärka beredskapen. Alla länsstyrelser arbetar till exempel med urvalet av den kulturegendom som ska märkas ut med den blåvita skölden. Hos centrala- och regionala museer har andelen som upprättat katastrofplaner ökat markant jämfört med tidigare år. Men trots många goda insatser är det mycket arbete som kvarstår, säger riksantikvarie Susanne Thedéen, sammankallande för Rådet för skydd av kulturarv.
Digitalt kulturarv ska säkras vid cyberangrepp
Rådet gör i delredovisningen en samlad bedömning att takten i beredskapsarbetet måste öka för att motsvara regeringens mål om stärkt samhällsberedskap inom tre till fem år. Tre områden lyfts fram som särskilt prioriterade: digital beredskap, höjd förmåga genom kunskap och övning samt skydd av kulturarv på plats.
Det digitala kulturarvet beskrivs som en stor och växande del av Sveriges samlade kulturarv, samtidigt som det är sårbart för cyberattacker, sabotage och informationspåverkan. Rådet föreslår att regeringen utreder förutsättningar för en nationell skyddad lagringsyta för kulturarvsdata, samt för en systematisk beredskapsdigitalisering av prioriterat skyddsvärt kulturarv. Syftet är både att skydda kunskapen om fysiskt kulturarv om det förstörs eller plundras och att säkra information som från början är digital.
Övningar, tydligare ansvar och skydd på plats
För att skyddet av kulturarv ska fungera i ett totalförsvarsperspektiv framhåller rådet behovet av strukturer för grundläggande beredskapsarbete och kontinuitetshantering, samt praktisk övning mellan kulturarvsförvaltande aktörer. Rådet ser ett fortsatt stort behov av gemensamma utbildningar och övningar för att stärka kompetensen, tydliggöra roller och förbättra samverkan mellan offentliga, privata och civila aktörer.
Rådet föreslår därför att regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att i ett eller några län genomföra en samverkansövning för skydd av kulturarv. Samtidigt betonar rådet att de flesta samlingar, byggnader och kulturmiljöer inte kommer att kunna skyddas genom undanförsel eller digitalisering, utan måste skyddas på plats vid krig.
Som exempel nämns att fasta kulturobjekt kan behöva skyddas med sandsäckar eller genom att täcka för fönster för att minska risken för splitterskador. En grundförutsättning är att de lokaler som innehar skyddsvärt kulturarv är säkra och väl underhållna. Rådet påpekar i rapporten att det i dag inte finns någon myndighet med utpekat ansvar för anläggningar inom det civila försvaret som är viktiga för skydd av kulturarv.
Rådet konstaterar att ansvaret för beredskapsåtgärder är delat mellan kulturarvsförvaltande aktörer, statliga myndigheter och regeringen. Många arbetar aktivt med att stärka sin beredskap, men brist på särskilt prioriterade resurser för beredskapsarbete och otydliga strukturer anges som faktorer som bromsar utvecklingen.
Rådet för skydd av kulturarv är ett regeringsuppdrag som pågår till februari år 2027 och genomförs av nio organisationer gemensamt. I slutredovisningen planerar rådet att återkomma med fördjupade analyser, kostnadsbedömningar och ytterligare förslag. Rapporten ”Behov av beredskapsåtgärder för skydd av kulturarv – samt en första prioritering (Delredovisning 2)” har överlämnats till regeringen.
