I takt med att säkerhetsläget skärps ställs allt högre krav på både fysisk säkerhet och kontroll över vem som har tillträde till skyddsvärda verksamheter. När konsekvenserna av obehörig åtkomst kan bli omfattande räcker det inte alltid med standardlösningar. I vissa miljöer krävs produkter som är utvecklade för att möta mycket specifika krav och minimera varje potentiell sårbarhet.

Den nationella strategi för försörjningsberedskap som den avgående regeringen presenterade den 30 juli i år innehåller flera viktiga steg för att stärka Sveriges motståndskraft. Men när det gäller dricksvatten når strategin inte hela vägen, menar Ali Bergfors, vd och grundare av Auqvian. Han efterlyser en tydligare och mer självständig roll för dricksvattenförsörjningen i Sveriges beredskapsarbete.

Ledningsgruppen vill ha ett pass om cyberhot på strategidagen. IT har infört nya rutiner, men få utanför avdelningen förstår varför. Medarbetarna ska känna igen ett riktat nätfiskeförsök innan de klickar. För den som ansvarar för säkerheten är det ofta lika viktigt att få andra att förstå frågorna som att hantera dem.

Sedan NIS2-direktivet trädde i kraft i början av 2026 har integrationen av fysisk och digital säkerhet blivit allt tydligare. Det fortsatt instabila geopolitiska läget i kombination med en förstärkt hotbild innebär att många organisationer samtidigt gör ett strukturerat säkerhetsarbete med fokus på proaktivitet snarare än reaktivitet avgörande.

Deepfakes, trovärdiga bluffmejl och automatiserade attacker gör det allt svårare att skilja äkta från falskt. AI-strategen Eric Langenskiöld hjälper organisationer att förstå riskerna – och samtidigt ta vara på teknikens möjligheter.

Cyberhot kan påverka allt från produktion och intäkter till kundernas förtroende. Ändå behandlas säkerheten fortfarande ofta som en teknisk sidofråga. Föreläsaren Ursula Heumann visar varför ledningen måste ta ett tydligare ansvar.