Livsmedelsproduktionen i norra Sverige har utvecklats svagare än i övriga landet under en längre tid, samtidigt som området har goda förutsättningar i form av mark, vatten och förnybar energi, enligt Jordbruksverket. Myndigheten har på uppdrag av regeringen analyserat hur lönsamheten och konkurrenskraften kan stärkas och föreslår nu ett brett paket av åtgärder för att vända utvecklingen och öka produktionen.
Uppdraget har särskilt fokus på livsmedelsförsörjning och beredskap. Ett förändrat klimat med längre växtsäsong och varmare vatten lyfts fram som en möjlighet för nya grödor och ökad odling av fisk, men Jordbruksverket bedömer att det krävs ett samordnat och kraftfullt samarbete mellan staten, primärproducenter och livsmedelsindustrin för att potentialen i norra Sverige ska kunna tas tillvara.
– Det är oerhört viktigt att säkerställa att vi har en lönsam och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i hela Sverige. Det handlar både om att trygga livsmedelsförsörjningen och att vi ska ha en levande landsbygd i hela landet. För att skapa framtidstro och investeringsvilja är det viktigt att visa på möjligheter för en ökad livsmedelsproduktion i norra Sverige, min förhoppning är att den här rapporten kan bidra till det, säger Anna Olofsson, Jordbruksverkets generaldirektör.
Ekonomiska styrmedel och enklare stöd
För att stärka lönsamheten i de sju nordligaste länen – Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna och Värmland – föreslår Jordbruksverket förändringar i flera befintliga stödformer inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Det gäller bland annat investeringsstödet och startstödet till unga, samt en översyn av möjligheterna till förenklingar inom kompensationsstödet inför kommande programperiod.
Myndigheten lyfter också behovet av att se över finansieringsmöjligheterna inom livsmedelsindustrin, särskilt för investeringar i verksamheter som bedöms som extra kritiska för försörjningskedjan, såsom mejerier, slakterier, torkar och kvarnar. Syftet är att stärka infrastrukturen för produktion och förädling i regionen.
En annan ekonomisk åtgärd som föreslås är stöd till avbytartjänster. Det ska förbättra arbetsmiljön och göra det möjligt för framför allt ensamföretagare inom jordbruket att ta ledigt, vilket enligt Jordbruksverket är en viktig fråga för både arbetsvillkor och långsiktig hållbarhet i näringen.
Satsningar på forskning, kluster och kompetens
I rapporten framhålls också behovet av ökade satsningar på kunskap och innovation. Jordbruksverket föreslår att finansieringen av forskning med särskild relevans för norra Sverige stärks, liksom utvecklingen av livsmedelskluster och forskningsnoder i regionen. Sådana miljöer ska underlätta deltagande i utvecklingsprojekt och sprida ny kunskap till företag i hela livsmedelskedjan.
Flera av de föreslagna åtgärderna bedöms behöva utredas vidare innan de kan genomföras. Jordbruksverket pekar dock på att två viktiga förändringar redan beslutats under tiden uppdraget pågått: höjda stödnivåer för det nationella stödet till norra Sverige samt ändrade stödnivåer och stödtak för investeringsstödet till jordbruk inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik i de fyra nordligaste länen.
Regeringens uppdrag gavs i juli 2025 och redovisas nu i rapporten Förutsättningar för stärkt lönsamhet och konkurrenskraft för livsmedelsproduktion i norra Sverige, uppger Jordbruksverket, som också understryker att myndigheten är en beredskapsmyndighet med en central roll för Sveriges civila försvar.
