Försvarsmakten har lämnat in sitt budgetunderlag för 2027 till regeringen, där myndigheten redovisar förslag på verksamhet och investeringar som ytterligare ska stärka Sveriges militära förmåga under de kommande åren, enligt Försvarsmakten.
Planeringen utgår från de ekonomiska ramar som anges i Försvarsmaktens regleringsbrev för 2026. Regeringens styrning omfattar en stor del av de förstärkningar som riksdagen beslutat om och som innebär att Sveriges försvarsutgifter inom några år ska uppgå till 3,1 procent av bruttonationalprodukten, enligt försvarsalliansen Natos sätt att räkna.
Fokus på operativ effekt i krigsförbanden
Enligt Försvarsmakten är det pågående och planerade försvarslyftet en följd av det förvärrade säkerhetsläget i Sveriges närområde och globalt. Tyngdpunkten i budgetunderlaget ligger på åtgärder som snabbt ska ge ökad operativ effekt i krigsförbanden.
Det handlar bland annat om mer luftvärn, mer ammunition, fler obemannade system och utvecklade förutsättningar för robust ledning av förbanden.
– Vi investerar nu på en nivå som motsvarar 3,1 procent av BNP därför att säkerhetsläget kräver det. Fokus ligger på operativ effekt i krigsförbanden, bland annat genom mer luftvärn, mer ammunition, fler obemannade system och utvecklade förutsättningar för robust ledning. Det handlar om faktisk förmåga här och nu. 2026–2027 är åren då det tas tydliga steg i krigsförbandens förmåga. Allt och alla ska verka för att optimera krigsförbandens effekt vid varje givet mättillfälle, säger överbefälhavare Michael Claesson.
Försvarsmakten framhåller att försvaret av Sverige är nära sammanlänkat med försvaret av försvarsalliansen. Ett starkare svenskt försvar ska samtidigt bidra till Natos kollektiva försvar och alliansens samlade avskräckning.
Stärkt uthållighet och värdlandsstöd
Myndighetens förslag grundar sig på riksdagens försvarsbeslut för perioden 2025–2030 samt på kraven i Natos förmågemål för Sverige. Inom dessa ramar prioriteras fortsatt utveckling av krigsförbanden, bland annat genom förstärkt ledningsförmåga, investeringar i obemannade system samt fortsatt anskaffning av luftvärnssystem och ammunition.
Försvarsmakten vill också öka den militära uthålligheten och stärka förmågan till underrättelseinhämtning. Budgetunderlaget omfattar därutöver förstärkningar av myndighetens förmåga att ge värdlandsstöd, det vill säga att ta emot och samverka med andra allierade styrkor på svenskt territorium.
– Upprustningen fortsätter med full kraft. Investeringarna ökar från 165 till 182 miljarder fram till 2030 därför att vi måste öka vår uthållighet och vår slagkraft i ett allvarligt omvärldsläge. Det finns inget utrymme för tvekan eller tempotapp. Nu är det genomförande som gäller. Vi stärker Sveriges försvar samtidigt som vi levererar på Natos förmågemål. Försvaret av Sverige och alliansen är en och samma uppgift, säger överbefälhavare Michael Claesson.
