EU-kommissionen beslutar att stämma Sverige i EU-domstolen, enligt European Commission, eftersom landet inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att införa direktivet om kritiska entiteters motståndskraft, CER-direktivet.
Direktivet ska säkerställa att samhällsviktiga tjänster kan fortsätta att fungera i sektorer som energi, transport, hälsa, vatten, bank och digital infrastruktur. Medlemsstaterna ska göra regelbundna riskbedömningar och se till att berörda aktörer vidtar åtgärder för att skydda leveransen av tjänsterna.
Skulle ha varit genomfört i oktober 2024
Enligt kommissionen skulle medlemsländerna ha införlivat direktivet i sin nationella lagstiftning senast den 17 oktober 2024. De flesta medlemsstater har anmält att de har genomfört reglerna fullt ut, men det gäller inte Sverige.
Kommissionen skickade först en formell underrättelse till Sverige i november 2024 och därefter ett motiverat yttrande i juli 2025. Eftersom någon anmälan av nationella genomförandeåtgärder inte har kommit in går ärendet nu vidare till EU-domstolen, med begäran om ekonomiska sanktioner.
Skydd mot flera typer av hot
CER-direktivet bygger på ett så kallat all hazards-perspektiv och omfattar både naturkatastrofer och människoskapade hot. Det gäller bland annat terrorattacker, cyberhot, kriminell infiltration och sabotage.
Direktivet ingår i ett bredare arbete för att stärka EU:s motståndskraft mot systemstörningar och säkra kontinuiteten i samhällsviktiga tjänster. I den europeiska säkerhetsstrategin ProtectEU lyfter EU också behovet av att skydda kritisk infrastruktur, förstärka cybersäkerheten och bekämpa hot på nätet.
Rådet antog dessutom en rekommendation i december 2022 om ett samordnat EU-omfattande arbetssätt för att stärka motståndskraften i kritisk infrastruktur.
