Riksdagen har beslutat om en ny kontantlag som från den 1 juli gör att livsmedelsbutiker och apotek blir skyldiga att ta emot kontanter, enligt Kontantupproret.
Organisationen beskriver beslutet som ett steg i rätt riktning, men anser att lagen är för snäv och behöver utvidgas till fler delar av samhället för att kontanterna ska fungera som betalmedel även framöver.
Vill se bredare kontantkrav
Bakgrunden till lagändringen är, enligt Kontantupproret, att kontanter tas emot på allt färre ställen, vilket skapar problem för människor som saknar digitala betalverktyg. Det oroliga omvärldsläget har också satt fokus på kontanternas betydelse för beredskapen.
– Det har varit många utredningar genom åren och nu äntligen har Riksdagen klubbat en lag. Den är långt ifrån perfekt men ett steg i rätt riktning. Framåt kommer vi att rikta in oss på att utvidga lagen och även få bankerna att sluta med att i praktiken tvinga företagen att sluta med kontanthantering. Nu har politikerna i lag sagt att bankerna ska medverka i arbetet för att stödja kontantsystemet. Bankomats senaste uttalanden om att de inte behöver förbättra servicen alls är i det perspektivet oroväckande, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.
Under riksdagsbehandlingen beslutade finansutskottet i partipolitisk enighet att lagen behöver kompletteras så att även offentligrättsliga tjänster omfattas av kontantkravet. Det gäller enligt Kontantupproret bland annat vårdavgifter, bilbesiktning och avgifter för pass och liknande.
Kontantupproret vill också att lagen ska omfatta fler typer av varor, så att människor kan handla kläder, köpa drivmedel och resa kollektivt utan att behöva använda digitala betalverktyg.
– Avgränsningen är alldeles för snäv. Det är positivt att Riksdagen lyfter in offentligrättsliga tjänster, men människor måste också kunna handla kläder, köpa drivmedel och kunna resa kollektivt utan att tvingas använda digitala betalverktyg. Annars hamnar många utanför och kan inte vara delaktiga i samhället, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.
Kontantupproret hänvisar också till en pågående lagstiftningsprocess på EU-nivå där det finns ett förslag om att göra det till en övergripande princip att eurokontanter alltid ska kunna användas.
– Förr eller senare kommer Sverige också att behöva anpassa sig till detta. De svenska storbankerna har arbetat hårt för att avveckla kontanterna, men de rår inte på folkviljan i hela Europa. Om jag var företagare skulle jag redan nu vara förutseende och ta höjd för att kontanterna kommer finnas kvar under överskådlig tid, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.
