Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen om en ny lag som ska ge polisen rätt att använda artificiell intelligens för ansiktsigenkänning i realtid, enligt Justitiedepartementet. Syftet är att stärka arbetet mot allvarlig brottslighet som mord och människohandel, samtidigt som rättssäkerhetsgarantier ska skydda den personliga integriteten.
Enligt förslaget ska tekniken kunna användas för att identifiera eller lokalisera personer som misstänks vara utsatta för brott, förhindra allvarliga brott mot liv och säkerhet samt utreda, lagföra och verkställa straffrättsliga påföljder för vissa grova brott.
– Polisen behöver effektivare verktyg för att bekämpa grov brottslighet, och ny teknik ger nya möjligheter. Nu ser vi till att polisen ska få lokalisera misstänkta gärningsmän i realtid med hjälp av AI. Samtidigt som vi ser till att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Tillståndskrav och proportionalitet
För att använda ansiktsigenkänning i realtid ska polisen som huvudregel behöva ett tillstånd från åklagare eller domstol, uppger Justitiedepartementet. Användningen ska dessutom vara proportionerlig i förhållande till det brott som utreds eller den risk som ska avvärjas.
I brådskande situationer ska polisen dock kunna påbörja användningen av tekniken utan föregående tillstånd. I sådana fall måste en ansökan om tillstånd lämnas in inom 24 timmar.
Tillsyn av Integritetsskyddsmyndigheten
För att ytterligare värna den personliga integriteten föreslås att Integritetsskyddsmyndigheten får rollen som tillsynsmyndighet över användningen av AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid. Myndigheten ska därmed kunna följa upp hur polisen använder verktyget och om regelverket efterlevs.
Lagförändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026, enligt Justitiedepartementet.
