Sverige ska bygga upp en tydligare och mer samordnad motståndskraft i samhällsviktig verksamhet under perioden 2026–2030, enligt ett beslut från regeringen. Visionen är att landet år 2030 har god förmåga att stå emot och hantera alla typer av samhällsstörningar, både i kris och vid krig.
I centrum står den samhällsviktiga verksamheten och den infrastruktur som krävs för att grundläggande funktioner ska fungera även under påfrestningar. Beslutet presenteras av Försvarsdepartementet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Fokus på kritisk infrastruktur och transporter
Regeringen pekar särskilt ut kritisk infrastruktur som ett prioriterat område i det nuvarande säkerhetspolitiska läget.
– Kritisk infrastruktur är sedan länge identifierat som en måltavla för hot och attacker. Därför är det mycket angeläget att förmågan fortsätter att öka skyndsamt, så att kritiska funktioner fungerar även under störda förhållanden. Den nya strategin tydliggör regeringens ambition och stakar ut riktningen för det arbetet framåt, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
Även robusthet i transporter och infrastruktur lyfts fram som centralt för att säkra försörjningen av samhället.
– Robust infrastruktur och fungerande transporter är viktigt för samhällets försörjning av varor och tjänster och därmed för att upprätthålla motståndskraft i såväl fredstid som kris och ytterst i höjd beredskap och krig. Nu följer ett viktigt arbete för myndigheterna, bland annat för att stärka den privat-offentliga samverkan, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Svar på EU-direktiv – men med bredare ansats
Den nationella strategin är ett svar på Europeiska unionens så kallade CER-direktiv från år 2022, som syftar till att stärka motståndskraften hos kritiska aktörer. Enligt regeringen sträcker sig den svenska inriktningen längre genom att omfatta fler sektorer och aktörer än vad direktivet kräver.
Strategin ska ge stöd till både offentliga och privata verksamheter i arbetet med att stärka sin säkerhet och sin beredskap.
– Den nya nationella strategin för motståndskraft är en viktig milstolpe i vårt arbete för att säkerställa att Sverige kan hantera alla typer av samhällsstörningar. I en tid av ökad osäkerhet och komplexa globala utmaningar är det avgörande att vi stärker både offentlig och privat sektor för att skapa en robust och hållbar samhällsstruktur. Vi tar ett stort steg för att garantera att viktiga samhällsfunktioner kan stå emot både kriser och krig, säger Gulan Avci, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna.
I samband med strategin har regeringen också beslutat om en handlingsplan med aktiviteter kopplade till de mål som formuleras. Aktiviteterna ska bland annat bidra till ett mer systematiskt arbete med säkerhet och beredskap, för att förebygga, förbereda för, stå emot och hantera oönskade händelser.
Regeringen uppger att genomförandet ska följas upp, utvärderas och vid behov justeras, vilket innebär att handlingsplanen kan anpassas över tid utifrån förändrade hotbilder och erfarenheter.
