Efter decennier av underinvesteringar står Europa inför en historisk upprustning av både militärt och civilt försvar, enligt en analys från EY-Parthenon. Nato-länder i Europa rör sig mot ett mål om att lägga totalt 5 procent av bruttonationalprodukten på försvar och säkerhet, varav 3,5 procent avser militära utgifter och resterande del bredare säkerhets- och infrastruktursatsningar.
Analysen pekar på att Europas försvars- och säkerhetssektor i dag kännetecknas av låg beredskap, fragmenterade leveranskedjor, föråldrad teknik och sårbar kritisk infrastruktur. Det fortsatt geopolitiskt instabila omvärldsläget bedöms kräva en snabb förstärkning av den militära förmågan och en uppskalning av kapaciteten inom försvar och tillhörande värdekedjor.
Stora intäktsökningar i svenskt näringsliv
I Sverige skulle försvars- och säkerhetssatsningar, i ett scenario där försvarsutgifterna når 3,5 procent av bruttonationalprodukten, kunna generera årliga intäkter på omkring 320 miljarder kronor till år 2035, enligt EY-Parthenon. Det kan jämföras med cirka 210 miljarder kronor per år i dag, vilket motsvarar en ökning med omkring 110 miljarder kronor årligen.
En betydande del av intäkterna bedöms uppstå i sektorer utanför den traditionella försvarsindustrin. Analysen lyfter särskilt teknik, energi och försörjning, bygg och anläggning, logistik samt olika tillverknings- och serviceföretag som exempel på branscher som kan påverkas.
– Det är avgörande att det finns en stark samverkan mellan försvar och ett aktivt näringsliv, där erfarenhet och kompetens från den civila marknaden tas tillvara. Det är en förutsättning för att pågående transformation ska bli robust och hållbar, och för att Sverige ska kunna skala upp sin förmåga i den takt som krävs, säger Fredrik Sjöström, partner och Head of National Security & Defence på EY Sverige.
Tiotusentals nya jobb i Sverige och Norden
För svensk arbetsmarknad innebär scenariot betydande effekter. I Sverige kan försvars- och säkerhetssatsningarna, om försvarsutgifterna höjs till 3,5 procent av bruttonationalprodukten, bidra till att skapa omkring 48 000 nya jobb jämfört med i dag, enligt EY-Parthenon.
I ett nordiskt perspektiv bedöms en motsvarande modernisering av försvar och angränsande industristrukturer sammantaget kunna skapa omkring 130 000 jobb. Utvecklingen drivs både av traditionella militära behov och av ökade krav på att hantera hybridhot, cyberrisker samt skydd av digital och fysisk infrastruktur.
– När efterfrågan växer i så många delar av ekonomin ökar också trycket på kompetensförsörjningen. För att försvarssatsningarna ska få fullt genomslag behöver både staten och näringslivet arbeta mer långsiktigt med att säkra tillgången till rätt kompetens, säger Fredrik Sjöström.
Analysen, som har titeln ”Implications of Defense & Security Spending Across Sectors”, har tagits fram av EY-Parthenon för att undersöka de ekonomiska möjligheterna med ökade försvarsutgifter i Norden. Syftet är att visa hur investeringarna kan skapa intäkter och jobb både inom försvarssektorn och i andra branscher. Externa källor till analyser och beräkningar är bland andra Stockholm International Peace Research Institute, European Council och World Bank. Analysen sammanställdes i december 2025.
