Sveriges förmåga att hantera rest- och bristsituationer för läkemedel behöver stärkas genom bättre informationsflöden och tydligare nationell lägesbild, enligt Läkemedelsverket. I myndighetens slutredovisning av regeringsuppdraget om läkemedelsbrist, publicerad i februari 2026, presenteras analyser och förslag som ska förbättra både patientsäkerheten och samhällets beredskap vid störningar i läkemedelsförsörjningen.
Uppdraget från regeringen har varit att, enligt Läkemedelsverket, ”kartlägga, analysera och föreslå åtgärder som syftar till att förebygga och hantera rest- och bristsituationer avseende läkemedel för den svenska marknaden, till människor och djur i alla delar av landet.” Slutrapporten lyfter särskilt utmaningarna kring licensläkemedel, det vill säga läkemedel som saknar ordinarie godkännande på den svenska marknaden.
Licensläkemedel svårt att överblicka
En central del i rapporten gäller tillgången till licensläkemedel. Läkemedelsverket konstaterar att både hälso- och sjukvård och apotek har stora behov av aktuell information om vilka licensläkemedel som finns tillgängliga vid en viss tidpunkt. För dessa läkemedel finns inget ansvarigt företag som ansökt om godkännande i Sverige, vilket innebär att de inte omfattas av samma strukturer och rutiner som godkända läkemedel.
Myndigheten beskriver att det för licensläkemedel som inte lagerförs är ”mycket svårt att veta vad som finns tillgängligt”. Detta skapar, enligt rapporten, en informationsproblematik som påverkar vårdens praktiska möjligheter att snabbt hitta ersättningsläkemedel vid brist.
Förslag om nationell lägesbild och moderniserat KLAS
För att öka transparensen och förbättra informationsflödet föreslår Läkemedelsverket flera åtgärder. Bland annat lyfts behovet av att information om vilka licensläkemedel som kan vara tillgängliga alternativ vid en bristsituation behöver kommuniceras bättre mellan dem som förordnar läkemedel och dem som säljer dem.
Myndigheten bedömer även att en nationell lägesbild skulle ge bättre förutsättningar att visa vilka lagerförda licensläkemedel som finns tillgängliga. En sådan lägesbild ska kunna stödja både vården och apotek i planering och hantering av bristsituationer.
Vidare konstaterar Läkemedelsverket att licenssystemet KLAS behöver moderniseras och anpassas. Myndigheten föreslår att E‑hälsomyndigheten ska få ett särskilt regeringsuppdrag och finansiering för att utveckla KLAS. Dessutom lyfts behovet av lagändring så att alla apotek kan få åtkomst till systemet.
I slutrapporten betonas också behovet av rapporteringsskyldighet för partihandlare samt krav på uppdatering när uppgifter förändras. Läkemedelsverket framhåller att det behöver framgå tydligt vilka licensläkemedel som faktiskt finns att tillgå, för att minska osäkerheten i vårdens vardag.
Sammanfattningsvis pekar myndigheten på att en stärkt informationshantering är en central del i arbetet med att skydda patientsäkerheten vid läkemedelsbrist och att skapa bättre förutsättningar för en robust läkemedelsförsörjning.
