Regeringen ger 24 beredskapsmyndigheter i uppdrag att analysera behovet av avtal med näringslivet för att upprätthålla försörjningen av nödvändiga varor och tjänster i fredstida kriser, vid höjd beredskap och ytterst i krig, enligt Försvarsdepartementet. Regeringen beslutar samtidigt att förstärka och förtydliga ansvaret för försörjningsberedskap för landets samtliga 67 beredskapsmyndigheter.
De 24 utpekade myndigheterna ska identifiera vilka varor och tjänster som är kritiska för deras prioriterade uppgifter vid kris och krig, och därefter avgöra om avtal behöver tecknas för att säkra tillgången. Vid behov ska myndigheterna gå vidare och ingå sådana avtal med berörda företag.
– Det finns inte en enda uppgift inom totalförsvaret som långsiktigt kan lösas utan näringslivet. Därför får nu 24 beredskapsmyndigheter i uppdrag att se över vilka avtal med näringslivet som behövs. Det är en viktig pusselbit för att bygga upp försörjningsberedskapen och att stärka Sveriges motståndskraft, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.
– Företagen är inte bara motorer i vår ekonomi – de är också nyckelspelare i vår beredskap. Många av våra mest kritiska samhällsfunktioner drivs av näringslivet. Därför måste vi säkerställa att det finns tydliga strukturer för samverkan mellan företag, myndigheter och staten – i fred, kris och krig, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
– Under pandemin var näringslivets kompetens och förmåga till anpassning oerhört viktig för svensk beredskap. Det visade på vilken nyckelroll de har i vårt totalförsvar. Därför är det också angeläget att vi får på plats en struktur som tillvaratar den resursen, för att stärka Sveriges försörjningsberedskap, säger Gulan Avci, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna.
Avtal med näringslivet ska stärka försörjningskedjor
Uppdraget till de 24 myndigheterna grundas på slutbetänkandet från utredningen om näringslivets försörjningsberedskap, som pekar ut avtal som ett verktyg för att säkra samhällets tillgång till särskilt viktiga varor och tjänster på frivillig grund. Avtalen kan utformas på olika sätt beroende på vilken typ av varor och tjänster som omfattas, vilka skyddsvärden som berörs och hur upphandlingslagstiftningen påverkar.
Myndigheterna ska därmed identifiera både kritiska beroenden och de aktörer inom näringslivet som behöver omfattas, för att kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner även under störda förhållanden.
Myndigheten för civilt försvar får samordningsansvar
Myndigheten för civilt försvar får ett särskilt samordningsuppdrag. Myndigheten ska ta fram metodstöd för beredskapsmyndigheternas arbete med avtal för försörjningsberedskap och upprätta ett nationellt register över dessa avtal. Syftet är att skapa en gemensam struktur och överblick över statens avtalade resurser vid kris och krig.
Utöver uppdraget till de 24 myndigheterna beslutar regeringen att alla 67 beredskapsmyndigheter systematiskt ska arbeta med försörjningsberedskap inom sina respektive ansvarsområden. De ska vidta åtgärder för att stärka beredskapen, genomföra behovs- och försörjningsanalyser samt dela relevant information med andra myndigheter.
Samtliga beredskapsmyndigheter får också möjlighet att inhämta information från näringsidkare och arbetsmarknadsorganisationer med flera, genom att använda lagen om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer med flera att delta i totalförsvarsplaneringen.
