Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag på hur möjligheterna till fjärridentifiering av drönare kan förbättras i svenskt luftrum i olika beredskapslägen, uppger Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Åtgärderna ska bidra till ökad trygghet och tillit när drönare används, stärkt konkurrenskraft för drönarbranschen samt ett effektivare transportsystem.
Bakgrunden är att användningen av drönare ökar kraftigt, både för kommersiella och samhällsviktiga ändamål, samtidigt som kraven på säkerhet och kontroll i luftrummet skärps.
– Det ökade antalet drönare i vårt luftrum har skapat ett behov av att förbättra möjligheterna till identifiering av drönare på långt håll. Samtidigt finns en stor potential vid användning av drönare i vårt samhälle idag, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Uppdrag till Transportstyrelsens representant
Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson har beslutat att ge Ingrid Cherfils vid Transportstyrelsen i uppdrag att biträda Landsbygds- och infrastrukturdepartementet i utredningen om fjärridentifiering av drönare. Utredaren ska analysera behovet av tekniska lösningar som elektronisk synlighet, märkning eller informationssystem som gör det möjligt att på distans identifiera drönare och deras operatörer.
För att bemannad och obemannad luftfart ska kunna flyga säkert, kostnadseffektivt och integrerat i samma luftrum krävs bättre tekniska och organisatoriska förutsättningar för övervakning och kontroll. En central del i uppdraget är därför att lämna förslag på vilken myndighet som ska ansvara för ett eventuellt system för fjärridentifiering, om ett sådant bedöms behövas.
Gemensamt luftrum och EU-reglering ska beaktas
Utredaren ska särskilt ta hänsyn till att luftrummet är gemensamt för både militära och civila ändamål, vilket ställer krav på samordning mellan olika aktörer. Uppdraget ska också beakta det pågående arbetet inom Europeiska kommissionen med att utveckla ett gemensamt regelverk för drönare inom Europeiska unionen, så att svenska lösningar kan samspela med europeiska krav och standarder.
Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 augusti 2026.
