Statens anslag till forskning och utveckling inom försvarsområdet har förändrats kraftigt mellan 2006 och 2026. En ny rapport från Statistiska centralbyrån visar att Sverige prioriterar försvarsforskning högre än de nordiska grannländerna och även över genomsnittet i Europeiska unionen.
De ökade satsningarna har framför allt gått till Totalförsvarets forskningsinstitut och till direkta forskningsanslag. Samtidigt har andelen av försvarsbudgeten som går till forskning minskat, eftersom försvarsbudgeten har vuxit snabbare än forskningsdelen.
Andelen har fallit trots större anslag
Enligt rapporten uppgick andelen forskning och utveckling av försvarsanslaget till 3,09 procent 2014. Därefter har nivån sjunkit steg för steg till 2,00 procent 2017, 1,86 procent 2020, 1,57 procent 2023 och 1,26 procent 2026 i löpande priser.
Det betyder att de absoluta beloppen har ökat, men att den totala försvarsbudgeten har ökat ännu mer. Under periodens början låg en större del av medlen inom materielframtagning, medan tyngdpunkten senare har flyttats mot mer direkt forskning och utveckling.
Anslagen till Försvarshögskolan och officersutbildning har däremot varit relativt stabila under hela perioden, enligt rapporten.
Sverige sticker ut i Norden
Rapporten visar också att Sverige 2026 har den högsta andelen statliga forskningsmedel som går till försvar i Norden, följt av Norge. Finland och Danmark har haft en mer stabil utveckling med mindre förändringar i sina andelar.
Sverige ligger dessutom över genomsnittet i Europeiska unionen både när det gäller andelen statligt finansierad forskning som går till försvar och hur stor del av bruttonationalprodukten som avsätts för försvar.
– De senaste årens förändringar inom försvarsområdet är historiska, och inte minst märks detta på forskningsanslagen för försvaret, säger Philip von Schéele, nationalekonom och statistiker på Statistiska centralbyrån.
Utöver ökade anslag till Totalförsvarets forskningsinstitut och direkta forskningsmedel har även forskningsmedel för civilt försvar ökat kraftigt under senare år. Rapporten beskriver det som ett uttryck för ett bredare säkerhetsperspektiv.
Den fullständiga rapporten innehåller också siffror om förbandsverksamhet, materielutveckling och internationellt samarbete, där vissa områden har minskat medan andra har vuxit.
