Polisen och 25 kreditinstitut har genom operation Tvättstugan stoppat misstänkta utbetalningar på 950 miljoner kronor det senaste året, enligt Polisen. Insatsen riktar sig mot lånebedrägerier och annan kriminell ekonomi, där tidiga stopp ska hindra pengar från att lämna det finansiella systemet.
Utbyter information för att stoppa bedrägerier
Operation Tvättstugan startade 2025 och är en del av Polisens satsning mot organiserad brottslighet där 14 myndigheter samverkar. Genom samarbetet med kreditinstituten används information för att tidigt upptäcka tecken på att någon försöker begå lånebedrägeri.
I arbetet har Polisen och kreditinstituten använt kapitel 4A i penningtvättslagen, som infördes den 1 januari 2023. Enligt Polisen har det gjort det möjligt att utbyta uppgifter på ett mer träffsäkert sätt mellan myndigheter och kreditinstitut.
Från februari 2025 till februari i år har 3 800 misstänkt bedrägliga utbetalningar stoppats. Polisen uppger också att 35 miljoner kronor har frysts efter att de redan betalats ut, och att ytterligare 8 miljoner kronor har beslagtagits i förundersökningar.
– Det rullar på, nu jagar vi miljarden, säger polismästare Jale Poljarevius.
Falska inkomster och målvakter
Enligt Polisen är ett vanligt tillvägagångssätt att kriminella lurar Skatteverket att tro att de har falska inkomster, vilket kan användas för att få stora lån. Ofta är det målvakter som står som låntagare och som utnyttjas av organiserade kriminella.
– Genom att utnyttja myndigheters regelverk och rutiner går aktörer in och manipulerar sitt kreditvärde genom vilseledande information. Sen går de till bankerna och plockar ut stora lån, säger polismästare Jale Poljarevius.
Polisen uppger att information som kan leda till varningsflaggor i bankernas processer bland annat är om en låntagare förekommer i utredningar om bedrägerier och penningtvätt, eller lämnar felaktiga uppgifter om anställning.
– Ofta försvinner de utomlands efteråt tillsammans med pengarna. Då är det för sent, säger polismästare Jale Poljarevius.
Polisen hänvisar till en färsk rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, där den kriminella ekonomin i Sverige beräknas omsätta 352 miljarder kronor årligen och brottsvinsten uppskattas till cirka 185 miljarder kronor. Enligt Polisen visar kopplingen mellan bedrägerier och skjutvapenrelaterat våld också hur olika brottsområden hänger samman.
– Än så länge har vi bara skrapat på ytan. Vägen framåt är bland annat att identifiera möjliggörare, exempelvis revisorer, jurister, mäklare, kompetenta människor som arbetar för den organiserade brottsligheten, säger polismästare Jale Poljarevius.
– Konkret tror vi att exempelvis AI-baserade callcenters i Asien kommer bli ett jättehot. Med AI kan du förställa filmer, texter, bilder, röster, vi har inte förstått omfattningen i den här risken ännu, säger polismästare Jale Poljarevius.
