Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens förändrar hotbilden mot svenska verksamheter. Under ett rundabordssamtal den 4 juni samlade ministern för civilt försvar företrädare från myndigheter, näringsliv, akademi och cybersäkerhetssektorn för att diskutera hur Sverige ska möta AI-drivna cyberhot.
Utvecklingen beskrivs som snabb, samtidigt som AI-modeller blivit bättre på att identifiera sårbarheter i programvara och utveckla metoder för att utnyttja dem. Det innebär att både offentliga och privata aktörer behöver stärka sin beredskap och sin förmåga att hantera cybersäkerhetsincidenter.
Samverkan ska stärka motståndskraften
Syftet med samtalet var att skapa en gemensam lägesbild och diskutera vilka åtgärder som behövs för att stärka Sveriges motståndskraft. Diskussionen handlade både om vad enskilda organisationer behöver göra för att stärka sin egen säkerhet och om hur aktörerna tillsammans kan bidra till att stärka det svenska cybersäkerhetssystemet.
Under samtalet redogjorde Nationellt cybersäkerhetscenter och AI Sweden för ett samverkansinitiativ som inletts för att öka förståelsen för möjliga konsekvenser av de senaste kraftfulla AI-modellerna. Målet är att stärka förmågan att identifiera och hantera cyberhot mot verksamheter och system.
Samtalet präglades av ett stort engagemang och en bred samsyn kring allvaret i utvecklingen. En central slutsats var att tempot i cybersäkerhetsarbetet behöver öka. Grundläggande cybersäkerhetsåtgärder beskrivs fortsatt som avgörande, men den förändrade hotbilden ställer samtidigt högre krav på att snabbt kunna identifiera, hantera och åtgärda sårbarheter.
Ledningens och styrelsens ansvar lyftes också fram. Enligt regeringen handlar det om att prioritera arbetet, avsätta tillräckliga resurser och säkerställa en tydlig styrning.
Regeringen pekar på redan vidtagna åtgärder
Regeringen uppger att arbetet med att stärka Sveriges cybersäkerhet redan pågår genom Cybermiljarden, uppbyggnaden av Nationellt cybersäkerhetscenter under Försvarets radioanstalts ledning och genomförandet av den nationella cybersäkerhetsstrategin för 2025 till 2029.
Enligt regeringen kräver den förändrade hotbilden samtidigt fortsatt handlingskraft, uthållighet och nära samverkan mellan samhällets aktörer. Regeringen kommer därför löpande att bedöma och överväga vilka åtgärder som behövs för att stärka Sveriges motståndskraft.
