Under 2025 har finanspolisen lagt stor kraft på att fördjupa samverkan med såväl myndigheter som privata aktörer i syfte att stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism, uppger Polismyndigheten.
– Brottsligheten är komplex och svår att upptäcka. Olika samhällsaktörer ser olika delar av de kriminella uppläggen vilket gör samverkan och informationsdelning till kraftfulla verktyg för att komma åt problemet, säger Lena Palmklint, chef för finanspolisen.
Ett gemensamt centrum mot kriminell ekonomi
Ett centralt inslag i den fördjupade samverkan är det finansiella underrättelsecentrum som startades under året. Forumet samlar expertis från flera myndigheter och banksektorn för att gemensamt arbeta mot den kriminella ekonomin.
Finanspolisen har haft en viktig roll i etableringen av centret och har bland annat drivit ett pilotprojekt som lett till omfattande beslag av brottsvinster och till att ett stort antal bankkonton avslutats.
Fler rapporter och stoppade transaktioner
Omfattningen av misstankerapporteringen fortsätter att öka. Under 2025 tog finanspolisen emot totalt 76 098 misstankerapporter, vilket är 24 procent fler än föregående år. Enligt Polismyndigheten kan en förklaring till utvecklingen vara att den kriminella ekonomin fått större uppmärksamhet i samhällsdebatten, vilket har ökat medvetenheten om riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Många verksamhetsutövare har också förbättrat sina system och övervakningsrutiner, vilket ger bättre förutsättningar att upptäcka avvikelser. Det brottsförebyggande arbetet är en viktig del av finanspolisens uppdrag och omfattar bland annat information om risker och varningssignaler för att underlätta upptäckt och förhindrande av brottslighet.
Även transaktioner som stoppas på grund av misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism ska rapporteras till finanspolisen. Under 2025 rapporterades 11 632 nekade transaktioner, vilket enligt Polismyndigheten är nära en fyrdubbling jämfört med 2024.
– Utvecklingen är glädjande, även om det fortfarande rör sig om en liten bråkdel av alla misstänkta transaktioner, säger Lena Palmklint.
Ökad registrering och effektivare internationellt arbete
Finanspolisen har under en längre tid betonat vikten av att alla rapporteringspliktiga verksamhetsutövare registrerar sig i rapporteringssystemet goAML, även de som verkar utanför den traditionella finansiella sektorn. Under 2025 noterades en tydlig ökning av antalet registreringar inom bland annat advokatverksamhet, oberoende jurister, bokföringstjänster och skatterådgivning.
Enligt Polismyndigheten är den utvecklingen positiv eftersom registreringen både möjliggör snabb och säker rapportering vid misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism, och gör det lättare för verksamhetsutövarna att ta del av information från finanspolisen.
Finanspolisen har även effektiviserat det internationella arbetet. Under 2025 automatiserades delar av processen för att dela information från penningtvättsregistret med finansiella underrättelseenheter i andra länder. Tack vare detta ökade antalet internationella delgivningar till 3 233 under 2025, att jämföra med 234 året innan.
Finanspolisen fungerar som Sveriges finansiella underrättelseenhet, en så kallad Financial Intelligence Unit, och tar emot och inhämtar information från flera olika källor, bland annat från privata verksamhetsutövare som är rapporteringsskyldiga enligt penningtvättslagen. Den samlade informationen ligger till grund för delgivningar till andra myndigheter och verksamhetsutövare som kan vidta åtgärder för att förebygga och bekämpa brott.
