Hot och våld är fortsatt den vanligaste orsaken till krisstöd på arbetsplatser, samtidigt som rån har minskat kraftigt – det visar Falcks rapport ”Kriser i arbetslivet 2025”, uppger Falck Sverige i ett pressmeddelande via TT. Analysen bygger på samtliga krisärenden Falck hanterat under en tvåmånadersperiod åren 2015, 2020 och 2025, kompletterat med nationell statistik och krisspecialisternas erfarenheter.
– Förändrade samhällsförhållanden, nya arbetsvillkor och ökad medvetenhet kring psykisk hälsa har påverkat vad som upplevs som kris och hur detta hanteras på arbetsplatsen, säger Mattias Klawitter, krisspecialist på Falck.
I rangordningen av krisorsaker ligger ”hot eller våld” etta för samtliga jämförelseår. År 2015 och 2020 var rån näst vanligast, medan ”allvarliga påfrestande arbetssituationer” tar andraplatsen 2025. ”Privata relationskriser och händelser” ligger på tredje plats både 2020 och 2025 (2015 var ”dödsfall” tredje vanligast).
Digitalisering förändrar hotbilden
Falck ser en tydlig förskjutning mot hot som riktas mot individen i dennes yrkesroll, inte sällan via digitala kanaler. Anonymitet och polarisering uppges förstärka gränsöverskridande beteenden. Särskilt utsatta är vårdpersonal, socialsekreterare och förskollärare, som påverkas av det ökade gängkriminella våldet – som vittnen eller genom direkta påtryckningar.
– Vi ser allt mer att yrkesrollen inte skyddar, utan tvärtom riskerar att trigga verbalt eller fysiskt hot och våld. Digitala kanalers anonymitet och polarisering bidrar till att förstärka dessa tendenser, säger Mattias Klawitter, krisspecialist på Falck.
– Idag begränsas inte våldsutsatthet i arbetslivet till själva arbetsplatsen. Att kunna nås av hot digitalt kan öka upplevelsen av utsatthet och att inte vara trygg någonstans. Dessutom kan man även vara sökbar med mycket personlig information, säger Mattias Klawitter, krisspecialist på Falck.
Fler söker stöd – rån minskar kraftigt
Arbetsgivare uppges ha blivit mer proaktiva med krisstöd för yrken där svåra händelser är en del av vardagen, till exempel dödsfall i vården eller svåra insatser inom räddningstjänsten. Sedan 2020 har andelen ärenden i kategorin ”allvarliga påfrestande arbetssituationer” ökat med 44 procent och är mer än fördubblad jämfört med 2015.
– Om det inte fångas upp och bearbetas finns det risk för att det leder till långvarig stress eller känslomässig utmattning. Har man varit med om flera händelser efter varandra måste vi också uppmärksamma risken för retraumatisering, att en ny händelse triggar känslor och reaktioner kopplade till en tidigare händelse som kanske inte uppmärksammades på samma sätt då, när det var aktuellt, säger Mattias Klawitter, krisspecialist på Falck.
Falck noterar samtidigt att privata kriser i högre grad hanteras som en arbetsplatsfråga, inklusive stödbehov kopplade till självmordsrisk.
– En kris drabbar inte bara organisationer och system, utan det påverkar också människorna bakom – deras trygghet, motivation och framtidstro, säger Mattias Klawitter, krisspecialist på Falck.
Rån mot arbetsplatser har minskat markant. 2015 och 2020 stod rån för omkring 15 procent av Falcks krisstödsärenden. I början av 2025 utgjorde de endast en procent. Minskad kontanthantering lyfts som en sannolik förklaring. Apotek pekas ut som fortsatt särskilt utsatta, där förövare söker läkemedel.
Falck bedömer också att fler arbetsgivare ser över sin krisberedskap genom uppdaterade krisorganisationer och kontinuitetsplaner, inklusive scenarier för allvarliga samhällskriser eller krig.
– Arbetsplatsen blir en viktig arena för att hålla ihop gemenskapen, bevara motivationen och visa ett närvarande ledarskap i tider av oro, säger Mattias Klawitter, krisspecialist på Falck.
