Personer som i sitt yrke utsatts för oorganiskt damm, till exempel från byggmaterial, sten, betong eller metall, har oftare tecken på lungsjukdomen emfysem än andra, enligt Hjärt-Lungfonden. Sambandet syns även hos personer som aldrig rökt och bygger på data från den stora svenska befolkningsstudien SCAPIS.
Forskarna bakom studien kopplar resultaten till behovet av bättre skydd i utsatta yrken där damm, rök och gaser förekommer.
– Våra resultat visar en tydlig koppling mellan framför allt oorganiskt damm i arbetsmiljön och emfysem, även hos personer som aldrig har rökt. Det betyder att arbetsmiljön i vissa yrken kan ha en större påverkan på lungorna än man tidigare trott, säger Mathias Holm, docent och överläkare vid avdelningen för arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Dammiga yrken sticker ut i omfattande studie
Studien är tvärsnittlig och baseras på 27 370 personer i åldrarna 50–64 år som deltar i SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study). Deltagarna har genomgått omfattande hälsoundersökningar, bland annat datortomografi av lungorna och mätning av lungfunktionen.
Forskarna kopplade det yrke som varje deltagare haft längst till en svensk jobbexponeringsmatris, ett verktyg som uppskattar hur mycket oorganiskt damm, organiskt damm, rök, gaser och ångor man normalt utsätts för i olika yrken.
Resultaten visade att personer som arbetat i dammiga miljöer, till exempel inom bygg, gruvdrift, gjutning eller metallindustri, oftare hade emfysem på sina lungbilder. Kopplingen var starkast för oorganiskt damm, såsom betong- och stendamm, och fanns kvar även efter justering för rökning, ålder och kön. Forskarna betonar att studien inte kan fastställa orsakssamband, men att resultaten stärker behovet av att begränsa exponeringen för skadliga ämnen i arbetsmiljön.
– Många tror att det bara är rökning som påverkar risken för emfysem och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, men vår studie visar att även damm i arbetsmiljön kan vara kopplat till skador på lungorna. Därför är det viktigt att arbetsgivare, fack och myndigheter samarbetar för att sänka dammhalterna och skapa säkrare miljöer, säger Mathias Holm.
Stor folksjukdom kopplas till arbetsmiljö
Emfysem innebär att väggarna i lungblåsorna bryts ned och att stora hålrum bildas i lungvävnaden. Det minskar lungornas yta för syreupptag och leder ofta till andfåddhet. Emfysem ingår i diagnosen kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, tillsammans med inflammation i luftvägarna.
I Sverige beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer leva med KOL, vilket gör sjukdomen till en av landets stora folksjukdomar. Långvarig exponering för irriterande ämnen som damm, gaser och rök i arbetsmiljön är en av de kända riskfaktorerna, vid sidan av rökning.
– Att leva med emfysem och KOL innebär ett stort lidande. Den här studien visar att även arbetsmiljön kan spela en stor roll för risken att drabbas av lungsjukdom. För att skydda människor behövs både politiska beslut för en säkrare arbetsmiljö och långsiktiga satsningar på forskning som visar hur vi kan förebygga sjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
SCAPIS drivs av forskare vid universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala, med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär. Totalt har 30 000 personer undersökts med bland annat skiktröntgen, ultraljud och lungfunktionstester. Under perioden 2024–2026 följs 15 000 av deltagarna upp i en andra omgång för att ge mer kunskap om hur hjärt-, kärl- och lungsjukdom utvecklas över tid.
