Det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och sannolikheten att bli inskriven till värnplikt, enligt FOI:s studie på uppdrag av Försvarsmakten. Resultatet bygger på registerdata för omkring 500 000 totalförsvarspliktiga ungdomar födda mellan 2000 och 2004.
Ju högre utbildning föräldrarna har, desto vanligare är det att ungdomarna kallas till mönstring och senare får göra värnplikt. I rapporten framgår att nästan 70 procent av dem som skrevs in till en längre befälsutbildning hade högutbildade föräldrar, medan motsvarande andel i hela ungdomspopulationen var drygt 40 procent.
Liknar snedrekrytering till högskolan
Peter Bäckström, forskare och författare till rapporten Vem får försvara Sverige? En studie om social snedrekrytering till värnplikt, säger att skillnaderna blir tydliga både i mönstring och i urvalet till värnplikt.
– Det är klart och tydligt att ungdomar uppvuxna med högavlönade och välutbildade föräldrar oftare blir kallade till mönstring än de som har en svagare socioekonomisk bakgrund. Skillnaden blir ännu större när det kommer till mönstringstester och vilka som sedan får göra värnplikten, säger Peter Bäckström, forskare och författare till rapporten Vem får försvara Sverige? En studie om social snedrekrytering till värnplikt.
Han jämför den sociala sammansättningen bland värnpliktiga i längre befälsutbildningar med den som finns på läkarutbildningen.
– Den sociala sammansättningen bland värnpliktiga inskrivna på en lång befälsutbildning motsvarar i stort den bland studenter på läkarutbildningen. Snedrekryteringen till värnplikten liknar på så vis den som sker till högskolan. Krävande utbildningar med hög konkurrens om utbildningsplatserna har en större social skevhet bland studenterna.
Enligt Peter Bäckström handlar urvalet inte om godtycke från Plikt- och prövningsverket, som beslutar om vem som kallas till mönstring och vem som skrivs in till värnplikt. Han säger att myndigheten följer lagstiftningen, där utgångspunkten är att de mest lämpade ska skrivas in till grundutbildning.
– Det här handlar inte om någon godtycklig särbehandling eller diskriminering. Plikt- och prövningsverket följer lagstiftningen som tydligt säger att bara de mest lämpade ska skrivas in till grundutbildning. Och ungdomar från starka socioekonomiska miljöer uppfyller de grundläggande kraven för att få mönstra och göra värnplikt i betydligt högre utsträckning än ungdomar från svaga socioekonomiska miljöer, säger Peter Bäckström.
Högre krav i ett mer tekniskt försvar
Enligt rapporten påverkas utvecklingen också av att färre ungdomar gör värnplikt, vilket ökar konkurrensen om utbildningsplatserna. Samtidigt har Försvarsmakten blivit mer högteknologisk än tidigare, vilket ställer högre krav på de värnpliktigas kompetens och förmåga.
Civilanställda har ersatt handräckningsvärnpliktiga och den som vill bli till exempel cybersoldat måste uppfylla höga krav. Peter Bäckström bedömer också att kraven på framtidens soldater och sjömän sannolikt kommer att öka ytterligare.
Han säger att det finns en konflikt mellan två mål: att välja ut de bäst lämpade och att samtidigt få en bred social representation inom det svenska försvaret.
– Det är motstridiga mål. Min forskning visar att snedrekryteringen i stor utsträckning beror på bakomliggande skillnader i förmåga och förutsättningar, snarare än skillnader i intresse och motivation. Då blir det svårt att minska den sociala sorteringen utan att kompromissa med de krav som ställs på de värnpliktiga.
– Det är mycket tveksamt om den selektiva värnplikten, som den tillämpas i Sverige idag, skulle kunna fungera som en social smältdegel för ungdomar. Istället har vi en relativt homogen grupp värnpliktiga, som till ganska stor del består av ungdomar från starka socioekonomiska miljöer.
