Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag på ett nytt energipolitiskt mål för effektiv energianvändning, enligt Klimat- och näringslivsdepartementet. Det nya målet är kvalitativt och ersätter det nuvarande kvantitativa målet som utgår från energiintensitet. Parallellt föreslår regeringen lagändringar för att genomföra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda.
I den tidigare energipolitiska inriktningspropositionen aviserade regeringen att energieffektiviseringsmålet till år 2030 skulle ses över. Nu läggs ett nytt mål fram som enligt regeringen är bättre anpassat till övriga energipolitiska mål och ska göra det möjligt att öka elektrifieringen av samhället.
– Det nya målet ger förutsättningar för en bättre och mer teknikneutral styrning. Det tar också hänsyn till den ökade elektrifiering som krävs för att möjliggöra klimatomställningen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
Ett bredare fokus på effektiv energianvändning
Det nya målet handlar om effektiv användning av energi i bred bemärkelse. Det omfattar god hushållning av energiresurser, utjämning av effekttoppar samt en ökad förmåga till efterfrågeflexibilitet och energilagring. Målet ska kunna följas upp med både kvantitativa och kvalitativa indikatorer.
Regeringen lyfter att effektiv energianvändning kan bidra till att sänka hushållens energikostnader, både direkt genom minskad energiförbrukning och indirekt genom att elpriser kan pressas när efterfrågan minskar. Samtidigt bedömer regeringen att målet stärker försörjningstryggheten i energisystemet, vilket lyfts fram som särskilt viktigt i en mer osäker omvärld.
Skärpta krav och nya verktyg för byggnaders energiprestanda
Som en del av propositionen går regeringen vidare med förslag för att genomföra det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Enligt förslagen kommer fler offentliga byggnader att omfattas av krav på energideklarationer, samtidigt som det ska bli enklare att uppdatera befintliga deklarationer.
Det införs också ett nytt frivilligt verktyg i form av energirenoveringsplaner. Dessa planer ska visa vilka åtgärder som kan genomföras över tid för att förbättra en byggnads energiprestanda, vilket kan ge fastighetsägare ett mer strukturerat underlag för investeringar och långsiktig planering.
– Det är viktigt att vi uppfyller våra skyldigheter inom EU-samarbetet, samtidigt som vi tar största möjliga hänsyn till våra nationella förutsättningar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Regeringen kopplar det nya målet till den långsiktiga inriktningen för energipolitiken, där fokus är att upprätthålla god konkurrenskraft och välfärd samt möta samhällets behov av el. Energipolitiken ska samtidigt bidra till försörjningstrygghet och till att klimatmålen nås genom en betydande elektrifiering. Under innevarande mandatperiod har även ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet beslutats.
