Det uppdaterade EU-direktivet om uttjänta fordon, det så kallade ELV-direktivet (End of Life Vehicle), är på väg mot genomförande och väcker stor uppmärksamhet bland svenska motorentusiaster. Enligt Kungliga Automobil Klubben, KAK, är den slutliga inriktningen av direktivet betydligt mer gynnsam för bilhobbyn än de ursprungliga förslagen, men mycket hänger nu på hur svenska myndigheter väljer att implementera reglerna.
Mot denna bakgrund arrangerades ett seminarium i riksdagen, där riksdagsledamoten Sten Bergheden från Moderaterna stod värd. KAK har under flera år arbetat med frågan och var tidigt ute med att varna för konsekvenserna av de första förslagen, där många äldre fordon riskerade att tvångsskrotas.
Det svenska perspektivet på motorhobbyn beskrivs som bredare än i många andra länder, med en stark kultur kring ombyggnad, återbruk och långvarigt bruk av fordon. Detta betonades av Anders Ydstedt, ordförande i KAK:s expertråd.
– Vi har en levande bilkultur där många bygger om och återanvänder fordonen. Att det rullande kulturarvet bevaras har också betydelse för utvecklingen morgondagens fordon. Förslaget som nu finns på bordet är långt mycket bättre än det ursprungliga tack vare att frågan uppmärksammades av både den svenska regeringen och Internationella bilorganisationen FIA där KAK varit drivande, säger Anders Ydstedt, ordförande, expertrådet.
Regeringens fokus: skydda det rullande kulturarvet
Axel Nordberg, politiskt sakkunnig hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som är ansvarigt statsråd för frågan, redogjorde på seminariet för hur departementet arbetat med direktivet. Enligt honom har delar som rör industrins återvinning av fordon bedömts fungera väl, medan andra delar krävt mer politisk uppmärksamhet.
– Den svenska regeringens fokus i processen har varit på det rullande kulturarvet efter att ha lyssnat till motorentusiaster i landet, något vi känner varit moraliskt viktigt. 2023 kom frågan om tvångsskrotning och hinder för handel med bildelar. Vi försökte skapa en förståelse för att alla miljoner människor som mekar i sina garage vill ha sina grejer ifred med respekt för äganderätten. Vi nådde framgång genom förhandlingar tillsammans med likasinnade länder. Nu blir det viktigt att se till att de svenska myndigheterna gör implementeringen på ett rimligt sätt. Här måste vi vara vaksamma, men möjligheten finns nu att göra detta riktigt bra!, säger Axel Nordberg, politiskt sakkunnig hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
En central fråga framåt är hur reglerna kring skrotning, återvinning och handel med begagnade bildelar ska tolkas i praktiken, så att de både uppfyller miljökraven och samtidigt tar hänsyn till äganderätt och kulturmiljö.
Snuset som exempel på svensk särart i EU
Som jämförelse lyftes snusfrågan som ett exempel på hur Sverige tidigare har lyckats värna en nationell särart inom ramen för EU-lagstiftning. Patrik Strömer, näringspolitisk expert vid Livsmedelsföretagen och generalsekreterare i Svenska Snustillverkarföreningen, beskrev hur Sverige agerat för att skydda snuset.
– Snus förbjöds 1992 i EU, Sverige fick undantag vid inträdet. Det har bidragit till att sänka rökandet i landet, vilket är mindre hälsofarligt. Det nya vita tobaksfria snuset hade myndigheterna svårt att förhålla sig till. Här finns ingen harmonisering på EU-nivå. Vissa och länder har förbjudit det. Argumentet om folkhälsa för svenskt undantag fanns inte då när undantaget infördes. När du riksdagens sedan några år beslutat att målet är att minimera skadorna av snuset borde frågan kunnat lyftas på EU-nivå. Här har våra svenska EU-parlamentariker ett viktigt jobb att göra, säger Patrik Strömer, näringspolitisk expert vid Livsmedelsföretagen och generalsekreterare i Svenska Snustillverkarföreningen.
Enligt KAK visar ELV-processen att engagemang från organisationer, motorentusiaster och politiker kan påverka utformningen av EU-regler. Genom arbetet i internationella bilorganisationen FIA har den svenska bilhobbyn kunnat göra sin röst hörd.
I samtal mellan talare och riksdagsledamöter under seminariet konstaterades att det direktiv som nu ligger öppnar för att värna den svenska motorkulturen och det rullande kulturarvet. Den avgörande frågan framöver blir hur de nya reglerna tillämpas av myndigheter och länsstyrelser, så att inte nationell praxis i efterhand skapar hinder för motorhobbyn.
Samtliga medverkande betonade behovet av fortsatt bevakning och dialog i genomförandefasen, för att säkerställa att både miljöambitioner och kulturvärden kan förenas i praktiken.
